Ropet från Mexico: Avgå Peña Nieto!

En frustrerad lärare från CNTE, fredagen den 13 september 2012,då lärarna blev bortjagade från huvudtorget i Mexico City. Då sade man att självständighetsdagen, El Grito är inget att fira.
En frustrerad lärare från CNTE, fredagen den 13 september 2013, då lärarna blev bortjagade från huvudtorget Zocalo i Mexico City. Då sade man att självständighetsdagen, El Grito är inget att fira.

Mexico City den 15 september 2016: Tiotusentals krävde Mexikos president Enrique Peña Nietos avgång under själständighetsfirandet El Grito (ropet) under parollerna Avgå nu, #RenunciaYa och bort ned Peña #FueraPeña.

I spetsen för demonstrationen gick föräldrarna till de 43 lärarstudenterna från Ayotzinapa  som försvann den  26 september 2014. Och kampen för de 43 är nästan alltid närvarande i olika strider i Mexiko.

Men demonstranterna möttes av kravallpolis som stoppade marchvägen.

”Los que a Peña Nieto le faltan. A mi me sobran.”
Det som Peña Nieto saknar har jag övetflöd av eller Peña Nieto saknar stake men det har jag massor av.

Dagarna innan självständighetsfirandet för tre år sedan, fredagen den 13 september 2013 jagades lärana iväg från huvudtorget Zocalo i Mexico City, samma lärare som fortfarande är ute i strid mot den så kallade utbildningsreformen.

Den 15 september 2012: Jag har firat självständighetsdagen många gånger i Sverige. Men det här var nog sista gången.

Varför människor firar den mexikanska självständighetsdagen?

Tidigt på morgonen den 16 september 1810 Miguel Hidalgo y Castillo, en katolsk präst född till spanska föräldrar, hjälpte till att samla det mexikanska folket att kämpa för självständighet. Ringde sin klockorna i kyrkan och gav ett berömt tal, känd som Grito de Dolores (Cry i Dolores), som inspirerade folk Mexiko, fördöma orättvisor i spanska. Över 80.000 sedan samlades för att kämpa mot den spanska armén, som snabbt besegrade den otränade gruppen. I mars 1811, spanjorerna erövrade och avrättade Hidalgo. Mexikan fortsatte att kämpa för sammanlagt 11 år innan han vann självständighet i September 1821.

Svenskar solidariserar sig med de som söker efter försvunna i Mexiko

Efter ett radioprogram av Lotten Collin, Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent om de som söker efter sina nära och kära som är försvunna i norra Mexiko så solidariserade sig flera radiolyssnare med sökarna (Las Rastreadoras).

Las Rastreadoras betyder "Sökarna" och består av kvinnor som söker efter sina försvunna barn. Hittills har de hittat 43 kroppar i norra Sinaloa. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.
Las Rastreadoras betyder ”Sökarna” och består av kvinnor som söker efter sina försvunna barn. Hittills har de hittat 43 kroppar i norra Sinaloa. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio.

Översättning av en artikel i veckotidningen Rio Doce från Sinaloa i norra Mexiko: Las Rastreadoras (Svenska: sökarna) får humanitärt bistånd av svenska medborgare

Los Mochis, Sinaloa: Gruppen som som söker försvunna i norra delen av staten, som populärt kallas för ”Las Rastreadoras” (Svenska: sökarna) har fått internationell hjälp av radiolyssnande svenskar som solidariserade sig med saken efter att ha hört ett reportage om det på svensk nationell radio.

Journalisten Lotten Collin som var här för att följa gruppen under en av deras ständiga sökningar och gjorde ett reportage om gruppen som sändes i Sverige.

Radiolyssnare blev rörda och bad radion att organisera internationellt humanitärt bistånd.

Radioyssnarna bidrog med 500 USA-dollar som sändes till ett konto i Mexiko.

Reportage av Lotten Collin: Mexikanska mammor söker sina barn

Närmare 30 000 personer beräknas ha försvunnit i knarkkriget – många av dem ungdomar. Polisen misstänks vara inblandad i många av försvinnandena. Det har gjort att en grupp kvinnor i delstaten Sinaloa i norra Mexiko börjat söka på egen hand.

Vår Latinamerikakorrespondent har följt med dem.

Hör Lotten Collins längre reportage om Sökarna.

En ryggsäck och två skor. Och så gulnade ben.

– De kan vara rester från ett litet djur eller en ung människa, säger Mirna Nereyda Medina och gräver i jordhögen.

Hon grundade gruppen Las Rastreadoras (”Sökarna”) för två år sedan, när hennes son Roberto försvann spårlöst.

– Polisen verkade ointresserade av att ta reda på vad som hänt, så jag började leta efter andra kvinnor som var i samma situation, säger Mirna.

I dag består Las Rastreadoras av 211 kvinnor som gräver efter sina barn på platser de blir tipsade om.

– Vittnen föredrar att kontakta oss för myndigheterna här är så korrupta, säger Mirna.

Hittills har gruppen hittat 43 kroppar. Det är fler än polisen. Men våldet ökar i Sinaloa och alltfler ungdomar försvinner spårlöst.

– Jag vill inte tro att min dotter är död men om hon är borta, så vill jag ändå hitta hennes kropp, för att ge henne en kristen begravning, säger Irma.

Det är tre månader sedan hennes 21-åriga dotter Sumiko försvann.

– Det hade blivit sent, och jag ringde henne för att fråga var hon var någonstans. Hon skulle ju bara åka en sväng med sin kusin. Jag hörde på hennes röst att något var fel. Hon sa att hon var tvungen att lägga på, för en polispatrull följde efter deras bil. Efter det vet jag inget mer, säger Irma.

Sumiko är en av de totalt 400 ungdomar som försvunnit i Sinaloa de senaste två åren.

– Hon var… hon är min äldsta dotter. Vi stod varandra väldigt nära, säger Irma.

Ett längre reportage av Lotten Collin i Studio Ett: Mexikanska ungdomar försvinner i knarkkriget

– Här verkar någon ha grävt i marken, säger Maria Elsy och sätter spaden i jordhögen.

Efter någon minut tar det stopp, hon stöter på en brunsvart torkad massa.

– Det ser ut att vara brända kläder. Eller kanske en djurhud, säger Maria Elsy.

– Ibland begraver de djur eller sopor i samma grav som människokroppar för att försvåra sökandet.

Det är en märklig syn. Ett 20 tal kvinnor går runt i halmhattar och blommiga sjalar som skydd mot den starka solen. I händerna har de spadar för att gräva efter sina försvunna barn.

De kallar sig ”Las Rastreadoras” – Sökarna. Irma är här för första gången.

– Jag vill inte tro att hon är död, jag känner att hon lever. Men om hon är borta så vill jag ändå hitta hennes kropp, för att ge henne en kristen begravning, säger Irma.

Det är tre månader sen hennes 21-åriga dotter Sumiko försvann.

– Det hade blivit sent och jag ringde henne för att fråga var hon var någonstans. Hon skulle bara åka en sväng med sin kusin. Jag hörde på hennes röst att något var fel. Hon sa att hon var tvungen att lägga på, för en polispatrull följde efter deras bil.

– Jag sa: lägg inte på, avsluta inte samtalet, men sen försvann hon.

Signalerna gick fram ända till klockan tre på eftermiddagen dagen därpå, men ingen svarade. Sen dess har Irma inte hört något alls.

Bredvid Irma står hennes syster Reina, som är mamma till Eduardo, kusinen som körde bilen.

– Jag åkte runt till alla polisstationer för att fråga efter våra barn men ingenstans visste de nåt. Poliserna och åklagarna verkade inte intresserade av att ta reda på vad som hänt våra barn, säger Reina.

– De började säga att Eduardo var med i en av knarkkartellerna. Om min son gjort något fel så borde de ju gripa honom – inte döda honom, säger Reina.

Irma gräver lite håglöst i marken men jorden är hårt packad och det är svårt för spaden att tränga igenom.

– Jag visste att min dotter hade vissa vänner som inte var bra. Jag försökte säga till henne att hon skulle hålla sig borta men hon sa bara att jag inte skulle oroa mig.

– Här i Sinaloa är det svårt att undvika samröre med knarkkartellerna. De unga går på fester och möter allt det där, oavsett om dom vill eller inte. Min dotter hade många vänner som arbetade och pluggade, och så några som… inte var bra, säger Irma.

– Sumiko var… hon är min äldsta dotter, och vi står varandra väldigt nära. Det är bara tre månader sen hon försvann, och jag kan inte förstå hur jag ska orka. Men det finns kvinnor här som letat efter sina barn i flera år. De har all min respekt, säger Irma.

Runt omkring oss står unga och gamla kvinnor och gräver.

Vissa är här för femte, sjätte gången, andra har varit med sedan starten för snart två år sedan, när Mirna Nereyda Medina grundade Las Rastreadoras.

Mirnas son Roberto försvann utanför en bensinmack, där han jobbade med att sälja piratkopierade CD-skivor. En svart jeep körde iväg med honom. Det var den 14 juli 2014. Dagen efter gick Mirna till polisen.

– Polisen sa till mig att de inte sökte efter försvunna. Jag insåg att jag var tvungen att leta efter min son på egen hand och började kontakta andra kvinnor i samma situation på Facebook.

– Idag är vi 200 familjer som söker efter försvunna anhöriga, säger Mirna.

Hittills har Las Rastreadoras hittat 43 kroppar, många fler än polisen.

– Det är för att folk inte litar på myndigheterna, så de tipsar hellre oss, säger Mirna.

– I 80 procent av fallen så misstänks polisen vara inblandad i försvinnandena på ett eller annat sätt, säger Mirna.

Hon tittar upp mot vägkanten, där fem polisbilar står uppradade. Idag är Las Rastreadoras kända i Mexiko och har till och med blivit nominerade till Nobels fredspris. Berömmelsen har gjort att Mirna tagit emot flera dödshot – och numera får hon polisbevakning – som skydd mot andra poliser.

– De här poliserna arbetar för Beltran Leyva-kartellen. Och nu är vi inne i Sinaloakartellens område, så de skyddar mig mot den lokala polisen här, säger Mirna.

– Det är en skam att Mexiko är så korrumperat – det här är ett land där 43 studenter kan försvinna spårlöst efter att ha gripits av polis.

– När de 43 lärarstudenterna försvann i södra Mexiko 2014 blev det tydligt att staten inte går att lita på, myndigheterna är medbrottslingar. Och uppmärksamheten gjorde att fler vågade anmäla sina försvunna anhöriga, säger Mirna.

Minst 27 000 personer har försvunnit i knarkkriget de senaste tio åren. 80 000 har dödats.

Sinaloa i norra Mexiko har drabbats hårt av våldet. Här strider två karteller om makten över opiumfälten och transportvägarna till USA. Dels Beltrán Leyva-kartellen och dels den mäktiga Sinaloa-kartellen, en av världens största kriminella nätverk.

Efter några timmar ropar Mirna åt kvinnorna att lägga sina spadar på bilflaken. Vi ska åka vidare till nästa ställe. Själv hoppar Rastreadoras ledare in i baksätet på min bil.

– Ofta vet vi inte var polisen slutar och knarkkartellerna börjar. Det är samma folk i olika kläder.

– Men det finns en skillnad. Kartellerna torterar sina offer, hänger upp dem i träden eller i broräcken så att alla ska se. Polisen däremot, gräver ner kropparna så att dom aldrig ska hittas, säger Mirna.

Sedan pekar hon att vi ska köra av vid Juan José Rios, en av Sinaloas farligaste städer.

– Jag har fått okej från Beltran Leyva-kartellen att köra in här, förutsatt att vi har med oss den lokala polisen som de kontrollerar, säger Mirna.

– Men skulle den federala polisen dyka upp så kommer de tro att jag tjallat, och då är det ute med mig, säger hon.

Min chaufför tittar oroligt på motorcyklarna i backspegeln.

– Ser du dem? De håller koll på oss och rapporterar uppåt vad vi gör, säger han.

Vi kör in på en liten jordväg, längs med en flod.

– Ser du den här flodvallen här. Den är perfekt för att begrava kroppar, säger Mirna, och instruerar bilkaravanen att stanna.

– Kom ihåg att gå i grupper om fyra och var effektiva, vi kan inte stanna länge här, säger Mirna.

Kvinnorna tar sina spadar och börjar sprida ut sig längs flodbädden. Själv knackar jag på bilrutan på polisbilen längst fram. Därinne i luftkonditioneringen sitter den lokale polischefen.

– Las Rastreadoras gör ett ädelt arbete. De har mycket energi och vi stödjer dem, men de har ju inte rätt utrustning, säger polischefen, och tittar ut på kvinnorna som gräver i den 43-gradiga hettan.

Varför är det så många som försvinner här i Sinaloa?

– Det kan jag inte svara på, säger polischefen.

Det sägs att den lokala polisen är inblandad i många av fallen.

– Nej, det vet jag inget om. Här håller vi oss till realiteter, vi har inte tid med dina gissningar, säger polischefen och fingrar på fönsterknappen, som för att dra upp bilrutan.

Har polisen någon sorts kontakt med kartellerna?

– Nej, nej. Vi har inga såna förbindelser, säger polischefen.

En bit bort står Mirna och gräver tillsammans med Javier. Han är lärare men har bett om ledigt från jobbet för att vara med och leta.

– Det här är en speciell dag. Det ryktas att min son fördes hit när han försvann. Det är tre år sen nu. Jag bryr mig inte längre om vem det var eller varför. Jag vill bara hitta hans kvarlevor, säger Javier.

– Jag hoppas att de skyldigas hjärtan kanske mjuknat. Att de kan tänka sig att avslöja var han ligger nedgrävd, säger Javier.

Han är här med sin fru och tre döttrar, en av dem är höggravid.

Sedan ropar Mirna till. Hon har hittat gulnade ben i gropen, tillsammans med ett par skor och en ryggsäck. Ingen i gruppen känner igen kläderna men Mirna säger att de gulnade benen kan vara människoben.

– Antingen är det från ett litet djur eller från en ung människa, säger Mirna och lägger ner benen i en påse för att ta med till analys.

En bit därifrån står Irma och Reina, systrarna vars barn försvann för tre månader sen.

– Den där kvinnan, säger Irma och pekar på Rastreadoras ledare, hon är stark. Mirna är en krigare. Hon har lärt oss att vi bara har varann. Det här är vår kamp, säger Irma.

Reina börjar plötsligt gråta hejdlöst.

– Min tjockis, min lilla tjockis. Var är du? Jag önskar att våra barn bara skulle dyka upp bakom en kulle och skrika: Här är vi! snyftar Reina.

Irma ger henne en cigarrett. Solen är obönhörlig, och polisbilarna tutar för att markera att vi inte kan stanna länge till.

Reina tar ett bloss.

– Jag försöker vara stark. Men det finns stunder då jag går sönder inuti, säger hon.

ABC Daycare fire case: Seven years without justice

Yesterday elections in 14 states of Mexico, but it was also a day of Remembrance for truth and justice for the for the 49 children who died in the fire on June 5, 2009 at the ABC day-care centre in Hermosillo, state of Sonora in Mexico.

June 23, 2015, ABC Daycare Children's Memorial, Plaza Zaragoza, HermosilloJune 23, 2015, ABC Daycare Children's Memorial, Plaza Zaragoza, Hermosillo
June 23, 2015, ABC Daycare Children’s Memorial, Plaza Zaragoza, Hermosillo

ABC was a time bomb

The blaze had started at a tyre depot next door and spread across the laminate roof to the adjoining nursery.
There were no emergency exits in the nursery, with the only way out through the front door.
There was no sprinkler system and no fire extinguishers, the smoke detectors and alarms were faulty, and the staff were poorly trained.

Read more: http://www.bbc.com/news/world-latin-america-27684358

Hermosillo: June 5, 2016

June 5, 2016, 6 pm, 46° C, The march starts in Hermosillo for justice and punishment for the guilties.

Mexico City: June 5, 2016

The march started from Angel of Independence.

And passed by the +43 anti-monument for the 43 missing students of Ayotzinapa.

The march ended at Zócalo, the main square in central Mexico City

 

 

Cancún: Miljöbrott i staden som är värd för biologisk mångfald (COP 13)

Före gryningen lördagen den 16 januari i skydd av mörkret körde en karavan med arbetsfordon eskorterad av kravallpolis in i mangroveträsket Tajamar som ligger vid den mexikanska turistorten Cancún för att skövla bort all vegetation och bana väg för ett turistkomplex. 57 hektar som motsvarar 90 procent av Cancúns sista vilda natur försvann under ett dygn. Många djur och även speciellt skyddade djurarter såsom krokodiler begravdes levande eller skadades under skövlingen.

Skövling av Tajamar mangrove, källa: http://www.milenio.com/
Skövling av Tajamar mangrove
källa: http://www.milenio.com/

Operationen var godkänd av delstatsregeringen i Quintanas Roo som driver projektet tillsammans med den nationella fonden för turistutveckling (FONATUR). Projektet är även saktionerat på nationell nivå genom sekretariatet för miljö och naturresurser (SEMARNAT). Men enligt Greenpeace i Mexiko så bygger tillståndet på förfalskade miljöbedömningar av Fonatur.

Projektet tillfälligt avbrutet

Den 20 januari, innan mangroveträsket var igenfyllt lyckades gräsrotsorganisation ”Rädda Tajamar Mangrove” avbryta projektet tillfälligt. En domstolsförhandling upphävande alla aktiviteter tills alla djur som hade lämnats kvar för att dö är omhändertagna och flyttade.

Och så länge som inte mangroveträsket är igenfyllt med sten och jord finns det hopp om att vegetation kan återhämta sig. Men det är bråttom. Utgången beror mycket på aktivisterna kamp i Cancún och den nationella och internationella opinion. Gräsrotsorganisationer och aktivister finns på plats vid mangroveträsket dag såsom natt och organisationer såsom Greenpeace och Världsnaturfonden (WWF) i Mexiko har protesterat i starka ordalag mot turistprojektet. Men ännu har inga tunga internationella röster höjts.

Cancún: Värd för COP 13 i december

I december i år kommer Cancún att vara värd för den trettonde partskonferensen (COP 13) inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald i december. Risken finns att de internationella delegationerna som deltar i COP 13 kommer att ställas till svars för varför de var tysta om miljöbrottet när de anländer till brottsplatsen i december.

Petitioner och klagomål

En petition som i skrivande stund har mer än 143 tusen underskrifter kräver ett definitivt stopp av projektet på mangroveträsket.
https://www.change.org/p/detengan-el-desmonte-de-la-zona-del-manglar-de-tajamar-betoborge-semarnat-mx-profepa-mx

Det finns även en petition som kräver att Mexiko ska tas bort som värd för COP 13, eftersom FN inte bör ge stöd till en ekocid-regering. Denna petition har i skrivande stund över 72 tusen underskrifter.
https://www.change.org/p/retiren-a-m%C3%A9xico-la-sede-para-la-cop13-onu-no-respaldes-a-un-gobierno-ecocida-cbdnews

Det finns ett klagomålsförfarande där gräsrotsorganisation ”Rädda Mangrove Tajamar” uppmanar folk att skicka in ett klagomål om miljöbrott, ett brott mot det villkorade tillståndet att rädda flora och fauna till den federala åklagarmyndigheten för miljöskydd.

En annan icke-statlig organisation ”Guardians of the Mangrove” har meddelat att man kommer att lägga fram ett formellt klagomål till Ramsarkonventionen, en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt som är undertecknad av Mexiko.

Mangroveträsk: Komplexa ekosystem

Som mangrove betecknas olika träd och buskar som lever i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten över hela världen. Mangroveträsk är komplexa ekosystem som skyddar kusten och befolkningen mot extrema väderhändelser, erosion av stränderna, filtrerar förorenat vatten, tillhandahåller grundvatten och fångar växthusgaser.

Mangroveträsket i Tajamar har en mycket rik och unik flora och fauna som är hotat. Det finns många djurarter som har ett speciellt skydd eftersom de ligger i riskzonen att försvinna.

Källor

Corporate Watch, 2016-01-22, ”Cancun’s mangrove swamp destroyed for building complex”:
https://corporatewatch.org/news/2016/jan/22/cancuns-mangrove-swamp-destroyed-building-complex

Miguel Rivas, Greenpeace Mexiko, 2016-01-16, översatt av ”Voices for Mother Earth”,
”Mexico Ecocide: Tajamar Mangrove Swamp in Cancún”:
http://voicesmotherearth.blogspot.se/2016/01/mexico-ecocide-tajamar-mangrove-swamp.html

Geo-Mexico; the geography and dynamics of modern Mexico, 2016-01-20, ”Ecocide in Cancún: mangroves destroyed overnight”:
http://geo-mexico.com/?p=13580

Länkar

Voices for Mother Earth har översatt flera spanska artiklar till engelska: http://voicesmotherearth.blogspot.se

Salvemos Manglar Tajamar:
https://www.facebook.com/salvemosmanglartajamar/

Guardianes del Manglar Cancún:
https://www.facebook.com/Guardianes-del-Manglar-Cancún-617985568304922/

Malecon Tajamar Cancun:
https://www.facebook.com/malecontajamar

Sociala medier

Den amerikanska miljöaktivisten Sandra Thompson‬ kallar på hjälp från FN och UNESCO

Många av miljöaktivisterna är unga skolungdomar

22 januari, Kulturell natt i Tajamar, Cancun, till stöd för Tajamar mangrove

Bilder på döda djur under skövlingen av mangroveträsket i Tajamar

Fher Olvra vokalist och gitarrist i den i Latinamerika mycket populära rockgruppen Maná från Mexiko uttalar sig kritiskt om skövling av mangrove i Tajamar. Filmklippet har mer än 64 tusen likes i skrivande stund.

Miljöbrott: Mangroveträsket i Cancún hotat!

Mangroveträsket Malecon Tajamar som ligger vid den mexikanska turistorten Cancún är hotat. Mangroveträsket är mycket viktigt för klimatet, flora och fauna samt för de urinvånarna som lever med naturen.

Mangrove excavation
Mangroveträsket Malecon Tajamar den 12 december 2015.
Fotokälla: https://corporatewatch.org/

Tidigt på lördagsmorgon den 16 januari anlände en konvoj med arbetstagare och ett 50-tal dumprar och bulldozers till Malecon Tajamar för att skövla och fylla igen mangroveträsket med stenar och jord. Detta för att förbereda ett fastighetsprojekt som främjas av fonden för turistutveckling (FONATUR). Platsen var befäst med staket och ett 50-tal kravallpoliser för att stoppa miljöaktivister.

Mangroveväktarna fördömer den brottsliga samverkan mellan borgmästaren i Cancún och FONATUR för att skövla mangroveträsket. Mangroveträsket är det sista lungan i staden. ”Det finns Inget annat ord än ekobrott och vi kommer att bevisa det, vi har bilder, video och allt. Det är ett maktmissbruk.”, säger Katerine Ender Cordova, taleskvinna för gruppen ”Guardians of the Mangrove” i Cancún. En miljöadvokat säger att myndigheterna agerar olagligt och att det inte finns några tillstånd. Advokaten sade även att de kommer att söka stöd hos internationella organ såsom Ramsarkonventionen.

Källa: http://rasainforma.com/noticias/estados/denuncia-complicidad-entre-alcalde-y-fonatur-para-devastar-el-malecon-tajamar-/153585/

Fredliga Protester

Fredliga Protestaer av medborgare som är oroliga för skövling av Mangroveträsket

Hotad mangrove skyddar mot klimateffekter

Dagens Nyheter, 2010-12-10, ”Hotad mangrove skyddar mot klimateffekter”:

De orörda mangroveträsken sträcker sig 18 mil längs Karibiska havets kustlinje. Att nå hit tar flera timmar på en skumpig grusväg genom tät regnskog, som hyser både jaguar, puma och ozelot. Reservatet Sian Ka’an är ett världsarv som kan bli en föregångare i många delar av världen.

Här råder en mäktig tystnad, i skarp kontrast till larmet i turistorten Cancún några mil härifrån. Arkeologiska lämningar visar att det bott människor i Sian Ka’an i åtminstone två tusen år. Det finns fortfarande ett tiotal byar inom reservatets gränser, och skog och fiske förvaltas tillsammans med dem som av hävd har rätt att bruka naturen här.

Angelo Omar, chef för natur­övervakningen i Sian Ka’an, är länken mellan invånarna och staten.

– Vi måste visa att även de som bor i området drar nytta av att det bevaras. Det är viktigt för att lyckas, säger han.

För trycket är stort. Mangroven som tar vid där land blir till öar, som blir till vatten, är ett av de mest hotade ekosystemen. Skogen röjs för att ge plats för hotell. På andra håll är det räkodlingar som konkurrerar ut mangroven.

– Det är ett av de mest påverkade naturtyperna i hela Amerika, säger Pascal Girot, programchef på Internationella naturvårdsunionen (IUCN) i Latinamerika.

Skogen suger upp koldioxid när den växer. Men mangrove är också väldigt viktig för att den skyddar stränderna från att eroderas bort av stormar. Det blir allt viktigare i klimatförändringarnas spår när stormar och orkaner väntas öka i antal och styrka.

I länder med sämre ekonomi än Mexiko kan pengar via ett nytt klimatavtal om skog vara enda förutsättningen för att dessa ska ha råd att bevara områden som Sian Ka’an. I början får länderna hjälp att bygga upp system för att mäta och kontrollera sin skog. Därefter ska länderna få ersättning för den koldioxid skogen suger upp.

Raymundu Tamayo, borgmästare i Punta Allen, reservatets största by, och Casimiso Choc Aguila är maya. De lever på fiske, som de numera själva förvaltar i ett kooperativ. Kunskapen om klimatförändringar har trängt in även här.

– Vi skriker högt, men de rika länderna lyssnar inte på oss, säger Casimiso Choc Aguila.

Länkar

Corporate Watch, ”Ecocide of mangrove swamps bringing catastrophes ashore”:
https://corporatewatch.org/news/2015/dec/12/ecocide-mangrove-swamps-bringing-catastrophes-ashore

Salvemos Manglar Tajamar:
https://www.facebook.com/salvemosmanglartajamar/

Guardianes del Manglar Cancún:
https://www.facebook.com/Guardianes-del-Manglar-Cancún-617985568304922/

Malecon Tajamar Cancun:
https://www.facebook.com/malecontajamar

Sök på Facebook: ‎#MalecónTajamar

Sök på Twitter: ‎#MalecónTajamar