Electrolux i Latinamerika: Oberättigade avsked och antifacklig verksamhet

Erfarenheterna från arbetskonflikterna på Electrolux i Mexiko, Chile och Argentina visar att det krävs en gränslös enad front, med mobilisering lokalt både innanför och utanför fabriksgrindarna och internationell solidaritet såväl innanför som utanför de fackliga strukturerna, för att rå på mäktiga multinationella företag som Electrolux. Det skriver Tony Karlsson, aktiv i solidaritetsarbetet med de avskedade Electrolux-arbetarna i Mexiko.

Veckotidningen Internationalen nummer 24-25 16 juni 2022

Den 3 februari i år, efter nästan tre års kamp mot avskedanden på Electrolux i Rosario i Argentina fastställde Högsta domstolen att avskedandet var olagligt. Domstolen fastställde även att Lucas Tondo, den enda sparkade arbetaren som var kvar i rättsprocessen, skulle återinsättas i tjänst. ”Lucas Tondos återinsättning i tjänst är ett framsteg och en landvinning som gynnar alla arbetare och alla de som kämpar för rättvisa krav”, skriver den regionala avdelningen av ”Permanenta församlingen för mänskliga rättigheter” (APDH) i Rosario på sin Facebook-sida. ADPH var en av flera organisationer för mänskliga rättigheter, fackföreningar, studenter och andra sektorer som följde med den sparkade arbetaren Lucas Tondo till Högsta domstolen för att ge honom sitt stöd.

Den 3 februari 2022 följde flera organisationer och ledare för mänskliga rättigheter, fackföreningar, studenter och andra sektorer med den av Electrolux i Rosario, Argentina, för tre år sedan avskede Lucas Tondo till högsta domstolen som faställde att avskedandet var obefogat och att han skulle återinsättas i tjänst. ”Lucas Tondos återinsättning i tjänst är ett framsteg och en landvinning som gynnar alla arbetare och alla de som kämpar för rättvisa krav”, skriver den ”Permanenta församlingen för mänskliga rättigheter” (APDH).

Inför första maj i år, i en krönika om kampen mot avskedanden berättar Buletin enREDando, ett språkrör för sociala organisationer i staden Rosario med omnejd hur allting började.

Arbetarna fick reda på att de hade fått sparken eftersom vändkorset förhindrade deras inträde. När de anlände till Electrolux fabrik gav en maskin gröna och röda ljus vilket tillät vissa inträde och nekade passage för andra. När klockan slog sex på morgonen, måndagen den 29 april 2019 tittade de som lämnades utanför porten på varandra och räknade. De var tjugotvå. Ingen hade fått ett uppsägningsmeddelande.

Dessa avskedanden var inte de första. Arbetarna hade redan varnat för att det hade försvunnit mer än hundra jobb sedan januari 2019. ”Och i den sista omgången var det kollegor som jag som inte höll käften”, säger Lucas Tondo till Buletin enREDando. Redan i juni 2019 togs det ett domstolsbeslut i första instansen till fördel för de sparkade arbetarna, och sedan även i en andra instans. Men Electrolux följde inte domarna och föredrog istället att betala böter till arbetarna.

Strax efter att Lucas Tondo hade återgått till sin tjänst blev även fackföreningsledningen på fabriken utmanade och helt ersatta i val. ”Detta var ett svar på löneproblem och permanenta uppsägningar, som facket ignorerat i åratal”, skriver tidningen La Izquierda Diario.

De avskedade arbetarna i Argentina fick ett stort stöd, inte av den dåvarande fackföreningsledningen, men av arbetskamrater och sociala rörelser i ord och i handling, under manifestationer på gator och torg. Det utfördes även en blockad mot företaget, då ingenting kom in eller ut från fabriken under tio dagar. Men trots stor uppmärksamhet i argentinsk media har arbetskonflikten inte omnämnts i svensk media, med undantag av Internationalen (32/2021).

Lite på grund av tillfälligheter och lyckliga omständigheter uppmärksammades det dock av tidningen Kollega våren 2020 att Electrolux i Mexiko hade sparkat arbetare som krävde skydd mot covid-19. Detta fick till följd att Electrolux startade en utredning och inledde samtal med fackföreningen Unionen på Electrolux i Sverige och på nationell nivå och den globala fackföreningen IndustriALL.

Resultatet blev att alla avskedade, inklusive de som redan hade skrivit under en frivillig uppsägning blev erbjudna en betydligt högre ekonomisk kompensation. Dock på individuell  basis utan en fastställd norm för kompensation.

Även om det kan sägas vara en seger så uppnåddes inte någon fullständig sanning om Electrolux agerande under pandemin och hälsonödläget och inte heller en fullständig rättvisa för de sparkade arbetarna och de ”utsatta grupperna” för covid-19.

I Mexiko, på Electrolux största anläggning i Latinamerika med cirka 5000 anställda finns heller ingen fackförening. Tidigare försök 2008 att bilda en fackförening ledde till att de drivande  krafterna blev avskedade. 

Under striden till stöd för de sparkade i Mexiko blev även arbetskonflikten i Chile känd. Sommaren 2021 slog fackföreningsledare larm om att Electrolux nonchalerade deras rätt till kollektivavtalsförhandlingar. Fackföreningen hade presenterat ett så kallat kollektivavtalsprojekt som Electrolux enligt arbetslagstiftningen var skyldiga att svara inom 20 dagar. Eftersom Electrolux inte gjorde det började kollektivavtalet att träda i kraft automatiskt. Men Electrolux följde inte heller detta. Fackföreningen använde sig av den juridiska vägen och av påtryckningsstrejker för att kräva kollektivavtalsförhandlingar. Slutligen med stöd av IndustriALL kunde de dock teckna kollektivavtal. Men fackföreningsledare har på senare tid slagit larm igen om att ”företaget struntar i avtalen och respekterar dem inte”.

Även Electrolux fabrik i São Carlos i Brasilien har stått inför hot om uppsägningar av anställda. Men hotet verkar tills vidare vara undanröjt genom ett avtal om permitteringar med yrkesutbildningar mellan företaget och facken.

Erfarenheterna från Mexiko, Chile och Argentina visar att det krävs en gränslös enad front, med mobilisering lokalt både innanför och utanför fabriksgrindarna och internationell solidaritet såväl innanför som utanför de fackliga strukturerna för att rå på mäktiga multinationella företag som Electrolux.

Fakta: IndustriALL Global Unions är en global fackförening med medlemsförbund, bland annat LO och PTK i Sverige, som representerar över 50 miljoner arbetare i 140 länder inom gruv-, energi- och tillverkningssektorerna. IndustriALL
GU har regionala kontor i över 100 länder. IndustriALL har ett internationellt avtal med Electrolux som är knutet till företagets uppförandekod, för att säkerställa alla arbetstagares rättigheter i hela världen.

Läs mer på Facebooksidan: Stöd de sparkade Maquiladora-arbetarna på Electrolux i Mexiko

Electrolux, svenska värderingar i Latinamerika?!

Lite på grund av tillfälligheter och lyckliga omständigheter uppmärkades det i Svensk media att Electrolux hade avskedat ett hundratal arbetare som krävde skydd mot covid-19 i Ciudad Juárez i Mexiko våren 2020.

Dessutom utvecklades det ett samarbete mellan svenska aktivister, Electrolux-arbetare i Mexiko, fackföreningen Unionen på Electrolux i Sverige och på nationell nivå och den globala fackföreningen IndustriAll till stöd för arbetarna som hade blivit avskedade.

Kamp mot omotiverade avskedanden på Electrolux i Argentina 2019-2022

Den 3 februari 2022 följde flera organisationer och ledare för mänskliga rättigheter, fackföreningar, studenter och andra sektorer med den av Electrolux i Rosario, Argentina, för tre år sedan avskede Lucas Tondo till högsta domstolen som faställde att avskedandet var obefogat och att han skulle återinsättas i tjänst. ”Lucas Tondos återinsättning i tjänst är ett framsteg och en landvinning som gynnar alla arbetare och alla de som kämpar för rättvisa krav”, skriver den ”Permanenta församlingen för mänskliga rättigheter” (APDH).

Samtidigt som kampen för rättvisa för de avskedade arbetarna på Electrolux  i Ciudad Juárez startade upp hade kampen mot omotiverade avskedanden på Electrolux i Rosario i Argentina pågått under ett år. Arbetarna fick ett stort stöd av sociala rörelser i ord och i handling på gator och torg. Men i Svensk media uppmärksammades inte konflikten.

I en krönika, en historisk överblick över kampen på Electrolux inför första maj i år beskriver Buletin enREDando, en kommunikationskanal för sociala organisationer för Rosario med omnejd hur arbetarna fick reda på att de hade fått sparken för tre år sedan:

Arbetarna fick reda på att de hade fått sparken eftersom vändkorset förhindrade deras inträde. När de anlände till Electrolux fabrik gav en maskin gröna och röda ljus vilket tillät vissa inträde och nekade passage för andra. När klockan slog sex på morgonen måndagen den 29 april 2019 tittade de som lämnades utanför porten på varandra och räknade. De var tjugotvå. Ingen hade fått ett uppsägningsmeddelande.

Redan i juni 2019 togs det ett domstolsbeslut om att avskedanden var omotiverade och att arbetarna skulle återinsättas. Men Electrolux följde inte domen och föredrag istället att betala böter till arbetarna.

Efter överklagande faställdes domen i andra instans och sedan i högsta domstolen i början av februari i år.

Lucas Tondo, den enda arbetaren av de avskedade arbetarna som hade fortsatt den legala processen kunde återgå till sin tjänst i början av februari i år.

Strax efter att Lucas Tondo hade återgått till sin tjänst blev även fackföreningsbyråkratin på fabriken utmanad.

För första gången på tio år fanns det två listor för val av fackföreningsdelegater. ”Detta var ett svar på löneproblem och permanenta uppsägningar, som facket ignorerat i åratal”, skriver tidningen Izquierda Diario. Den gröna listan som utmanade ledningen för UOM fick 216 röster och den vita listan fick 167 röster.

Kamp för rätt till kollektivavtalsförhandlingar på Electrolux i Chile 2021

Under 2021 slog även fackföreningsledare i Maipú i Chile larm om att Electrolux nonchalerade deras rätt till kollektivavtalsförhandlingar. Med legala metoder och även påtryckningsstrejker slogs de för rätten  till kollektivavtalsförhandlingar. Slutligen med stöd av IndustriAll GU kunde de dock teckna kollektivavtal. Men problemen fortsätter i Chile, enligt en fackföreningsledare: ”Företaget struntar i avtalen och respekterar dem inte.

Hot om uppsägningar på Electrolux i Brasilien 2022

Electrolux fabrik i São Carlos har stått inför hot om uppsägningar av anställda. Men hotet verkar tills vidare vara undanröjt genom ett avtal om ett LAY-OFF-program mellan företaget och facket.

Electrolux i Mexiko 2020-2021

Till skillnad mot Electrolux i Chile, Argentina och Brasilien finns det ingen fackförening i Ciudad Juárez i Mexiko. Tidigare försök att bilda fackförening har slutat med att de drivande arbetarna avskedats.

Den 13 april 2020, dagen då de protesterande arbetarna som krävde dialog med företaget med krav om skyddsåtgärder mot covid-19 väntade sig ett besked av företaget blev istället arbetarna som hade protesterat inkallade i grupper á 5 till 10 åt gången till personalkontoret. Där ställdes de inför ett ultimatum att antingen acceptera ett lagvidrigt lågt avgångsvederlag eller bara gå därifrån tomhänta. Detta mitt under pandemin i Mexiko när anläggningen borde ha varit nedstängt enligt det deklarerade hälsonödläget.

Även om alla avskedade i Ciudad Juárez till sist fick ett avgångsvederlag betydligt högre än det oförskämda ultimativa budet de fick när de avskedades under bryska former så finns det många frågetecken om Electrolux agerande under covid-pandemin och det deklarerade hälsonödläget.

Trots fina uppförandekoder har det visat sig att Electrolux gör som de vill i en stad som Ciudad Juárez och i ett land som Mexiko, bara för att de kan. Även om Mexiko må vara en rättsstat på pappret ligger landet i botten när det gäller korruption, brist på öppenhet, straffrihet och ett ineffektivt rättssystem. Electrolux profiterar på det.

Utan sanning och rättvisa tenderar mönstren att gå igen. Därför måste Electrolux stå upp för sanning och rättvisa och även offentliggöra utredningen. Annars har företaget ingen trovärdighet, varken innanför eller utanför fabriksgrindarna i Juárez.

Länkar

Electrolux, stå upp för sanning och rättvisa i Mexiko!

Detta skrevs som en debattartikel den den 13 oktober, exakt ett och ett halvt år efter ett hundratal maquiladora-arbetare på Electrolux i  Mexiko avskedades. En vecka senare uppdaterades texten eftersom det verkade som om att Electrolux slutligen var beredda att erbjuda de sex avskedade arbetarna som ännu inte fått ett öre i avgångsvederlag en kompensation som var i närheten av ett fullt avgångsvederlag.
Och förrgår, den 26 oktober kunde de sex avskedade arbetarna slutligen teckna en överenskommelse med företaget. En seger, även om de inte fick riktigt det som de krävde. Men de skrev under eftersom det kan ta ytterligare ett år innan arbetsrättsprocessen i förliknings och skiljenämnden ger dem rätt. Nu väntar de på utbetalningen. De hoppas att få pengarna imorgon fredagen den 29 oktober, dagen före långhelgen de dödas dag. Men en tjänsteman på HR, samma person som gav dem sparken trilskas till förtret för de sparkade arbetarna.
Nedanstående text om Electrolux agerande under hälsnödläget och pandemin är fortfarande relevant.
Inget är glömt eller förlåtet innan fullständig sanning och rättvisa!

Electrolux, det håller inte att gömma sig bakom juridiken i ett land som Mexiko, skriver Tony Karlsson, social aktivist, som är i kontakt med de avskedade Electrolux-arbetarna i Mexiko och har varit på plats i Ciudad Juárez. Tony Karlsson uppmanar Electrolux att stå upp för sanning och rättvisa och att ge alla avskedade fullt avgångsvederlag nu.

Electrolux, det håller inte att gömma sig bakom juridiken i ett land som Mexiko.  Stå upp för sanningen bakom agerandet under pandemin, för rättvisa och ge alla avskedade fullt avgångsvederlag nu!

Det har nu gått över ett och ett halvt år sedan Electrolux i Mexiko avskedade ett hundratal arbetare i Ciudad Juárez som krävde skydd mot covid-19. Arbetarna avskedades den 13 april 2020, under ett hälsonödläge, då anläggningen borde ha varit nedstängd, då det nästan helt saknades skyddsåtgärder och då det var känt att coronasmittan var igång på fabriken. Att avskeda arbetare under hälsonödläge var i sig rättsvidrigt. En vecka senare efter att två arbetare avlidit av covid-19 stängdes dock anläggningen ner. Sammanlagt har minst ett tiotal arbetare på Electrolux avlidit av covid-19.  

Men sanning och rättvisa låter vänta på sig. Granskning av befintliga policyer, rutiner och utbildningsprogram för chefer i all ära. Men om Electrolux inte står upp för sanningen bakom agerandet under pandemin och för rättvisa, då har företaget ingen trovärdighet, varken innanför eller utanför fabriksgrindarna i Juárez. 
Utan sanning och rättvisa tenderar mönstren att gå igen.    

Fortfarande har minst sex avskedade inte fått ett öre i avgångsvederlag. Detta trots att Electrolux den 12 november förra året sade att de hade för avsikt att ”fullständigt och slutligen lösa alla tvister i samband med uppsägningen”. Det var en av flera åtgärder som Electrolux presenterade utifrån en utredning om bakgrunden till händelserna.

Och för över ett halvår sedan, på årsdagen av uppsägningarna informerades Electrolux om situationen för de sex arbetarna. Detta skedde på ett möte mellan Electrolux och facket i Sverige då undertecknad deltog. Men inte förrän förra veckan har företaget gjort några seriösa försök att göra upp med dem.

De sex avskedade som ännu inte fått något avgångsvederlag har alla anställningstider på över tio år och driver en process mot företaget i förliknings- och skiljenämnden. De kräver fullt avgångsvederlag för oberättigad uppsägning och ”uteblivna löner” från och med uppsägningsdatumet. Detta är inte förhandlingsbart, speciellt inte nu, efter att arbetarna har varit utsatta för utsvältning under ett och ett halvt års tid. Electrolux har inte på långa vägar erbjudit dem en kompensation som motsvarar ett hundraprocentigt avgångsvederlag hitintills. Återstår  att se om Electrolux är beredda att göra det nu.

En arbetsrättsprocess tar två år i genomsnitt i Mexiko men ofta längre än så. Det är känt att företag med knep och trix medvetet förlänger rättsprocessen för att svälta ut arbetarna. Tyvärr har även Electrolux valt den taktiken.  

Electrolux borde ha en bra koll på händelserna. Efter att Sveriges Radio uppmärksammade uppsägningarna i Mexiko den 6 maj förra året sade Electrolux informationschef Anders Frykholm till Unionens medlemstidning Kollega att företaget hade startat en utredning ”för att ta reda på vad som hände i samband med att de protesterande blev av med jobbet”. Men resultatet av utredningen som utfördes av externa utredare lät dröja. Bilden av händelserna var väl alldeles för ofördelaktigt för företaget?! Efter 6 månader redovisade dock Electrolux resultatet av utredningen. Men utredning är konfidentiell. 

Kravet som måste ställas på Electrolux är att de offentliggör utredningen!  

Det var positivt att Electrolux efter utredning i dialog med Unionen som representerar anställda på företaget i Sverige bestämde sig för att kompensera de avskedade arbetarna. Men företaget förbehöll sig rätten att kompensera arbetarna individuellt utan en fastställd norm. Därför är det svårt att fastställa huruvida de avskedade har erbjudits en kompensation som motsvarar ett fullt avgångsvederlag. Kanske i vissa fall, i andra fall inte, speciellt inte när det gäller de med lång anställningstid.   

De som vid avskedandet skrev på en frivillig uppsägning under ultimativa former för att inte lämna fabriken helt tomhänta kunde inte göra annat än att tacka och ta emot ytterligare kompensation.  

Men det trettiotal arbetare som inte skrev under den frivilliga uppsägning när de avskedades och senare inledde en arbetsrättsprocess mot företaget stod inför valet att acceptera den erbjudna kompensation eller fortsätta rättsprocessen. De flesta har accepterat företagets bud. Men i flera fall utifrån en svår ekonomisk situation och med vetskap om att rättsprocessen kan ta tid.

När Electrolux presenterade resultatet av utredningen poängterade den globala fackföreningen IndustriALL i ett uttalande att ”de avskedade arbetarna måste få kompensation”.

Den globala och svenska fackföreningen måste öka trycket på Electrolux för sanning och rättvisa. 

Electrolux agerande i Mexiko under pandemin har varit minst sagt oetiskt, även efter hälsonödläget. Den 1 juni 2020 startade Electrolux upp för full fart under högsta coronavarning då anläggningen fortfarande borde ha varit nedstängd. Electrolux fortsatte även att köra med full bemanning under den näst högsta coronavarning, trots restriktionerna som föreskrev 30% bemanning. Från den 1 juni fick även personer som tillhörde riskgrupper för covid-19 endast 50% av lönen som ersättning för att skydda sig hemma, vilket knappast var legalt. De beordrades de sedan att återvända till jobbet den 3 augusti 2020. Detta efter ha blivit kallade ett par dagar tidigare för att skriva under ett papper utfärdat av företagsläkaren att de inte var utsatta.

Trots fina uppförandekoder visar det sig att Electrolux gör som de vill i ett land som Mexiko, bara för att de kan. I ett land som må vara en rättsstat på pappret men ligger i botten när det gäller ranking av rättsstat, utifrån korruption, brist på öppenhet och ett ineffektivt rättssystem.  

Electrolux, det håller inte att gömma sig bakom juridiken i ett land som Mexiko. 
Stå upp för sanningen bakom agerandet under pandemin, för rättvisa och ge alla avskedade fullt avgångsvederlag nu!

Fakta:

Electrolux i Ciudad Juárez har cirka 5 000 anställda. Ingångslönen för en arbetare ligger på cirka 92 kronor om dagen.
Det finns ingen fackförening på företaget. Efter ett försök att organisera sig 2008 avskedades de som var drivande. 

IndustriALL GU har tillsammans med svenska fackföreningar tecknat ett avtal med Electrolux som är kopplat till företagets uppförandekod för att säkerställa att alla arbetstagares rättigheter i hela världen respekteras.

Läs mer

Arbetaren, den 28 maj 202, ”Electrolux, ge de sparkade arbetarna fullt avgångsvederlag”
https://www.arbetaren.se/2021/0https://371karlsson.wordpress.com/2021/08/30/report-interview-female-workers-fired-electrolux-mexico-april-2020/5/28/electrolux-ge-de-sparkade-arbetarna-fullt-avgangsvederlag/

Report: Interviews with female workers fired by the Swedish multinational company Electrolux in Mexico in April 2020
https://371karlsson.wordpress.com/2021/08/30/report-interview-female-workers-fired-electrolux-mexico-april-2020/

¡Verdad y Justicia para l@s trabajador@s de Electrolux en México!

Esto fue escrito como un artículo debate el 13 de octubre. Sin embargo después había indicios de que Electrolux está haciendo un intento serio de compensar a los seis trabajadores despedidos que hasta ahora no han recibido ni un centavo en concepto de indemnización.
Y el 26 de octubre, los seis trabajadores despedidos hicieron un trato con la empresa.  Pasó más de un año y medio antes de que recibieran una oferta de compensación cercana a una indemnización completa y salarios caídos. Una victoria, aunque si realmente no obtuvieron lo que exigieron.  Pero firmaron porque puede pasar otro año antes de que el proceso de la ley laboral en la junta de conciliación y arbitraje les otorgue el derecho.
Ahora están esperando el pago.  Esperan recibir el dinero mañana, viernes el 29 de octubre, el día antes del fin de semana largo en el que los matan.  Pero un persona de RR.HH., la misma persona que los despidió, es negativo por la molestia de los trabajadores despedidos.
Sin embargo, al respecto de las acciones de Electrolux en México durante la emergencia sanitaria y la pandemia, no olvido ni perdono, hasta que se haga verdad y justicia completa.

Electrolux ¡No se vale esconderse detrás del proceso judicial en un país como México! ¡Que se haga valer la verdad tras sus acciones durante la pandemia, y la justicia, y les dé a todos los despedidos la indemnización completa ahora!

Ha pasado un año y medio desde que la multinacional sueca Electrolux en México despidió a un centenar de trabajadores en Ciudad Juárez que exigieron protección contra el covid-19. Los trabajadores fueron despedidos el 13 de abril de 2020, durante una emergencia sanitaria, cuando la planta debería haberse cerrado, cuando casi no había medidas de protección y cuando se supo que la infección había ya empezado en la fábrica. 

Despidos laborales durante la emergencia sanitaria era en sí mismo ilegal. Sin embargo, una semana más tarde, después de que dos trabajadores murieran de covid-19, la planta fue cerrada. En total, al menos una docena de trabajadores de Electrolux han fallecido de covid-19.

Sin embargo la verdad y la justicia aguardan. Revisión de políticas, rutinas y programas de capacitación en todo su esplendor. Pero si Electrolux no hace valer la verdad detrás de las acciones durante la pandemia y la justicia, entonces la empresa no tiene credibilidad, ni dentro ni fuera de las puertas de la fábrica en Juárez. Sin verdad y justicia, los patrones tienden a repetirse.

Al menos seis trabajadores despedidos aún no han recibido ni un centavo en concepto de indemnización. Esto a pesar del hecho de que Electrolux dijo el 12 de noviembre del año pasado que tenían la intención de ”resolver total y definitivamente cualquier disputa relacionada con los despidos”. Fue una de las medidas que presentó Electrolux en base a una investigación sobre los eventos realizados en abril de 2020.

Y hace medio año, en el aniversario de los despidos, Electrolux fue informada de la situación de los seis trabajadores. Esto tuvo lugar en una reunión entre Electrolux y el sindicato en Suecia cuando participó el abajo firmante. Pero aún Electrolux no ha respondido por qué la empresa no ha llegado a un acuerdo con todos los despedidos.

Las seis personas despedidas que aún no han recibido indemnización por despido tienen todos períodos de empleo de más de diez años y están llevando a cabo una demanda contra la empresa en la junta de conciliación y arbitraje. Demandan 100% indemnización por despido injustificado y ”salarios caídos” a partir de la fecha de despido. Electrolux no les ha ofrecido una compensación equivalente cerca de eso. 

Un proceso laboral dura dos años en promedio en México, pero a menudo más. Se sabe que las empresas con trucos y artimañas prolongan deliberadamente el proceso legal para matar de hambre a los trabajadores. Desafortunadamente, Electrolux también ha elegido esa táctica.

Electrolux debería tener una buena visión de los eventos. Después de que la radio sueco estatal llamó la atención pública sobre los despidos en México el 6 de mayo del año pasado, el gestor de la información de Electrolux, Anders Frykholm, dijo a Kollega, una revista de miembros del sindicato Unionen que la empresa había iniciado una investigación ”para averiguar qué sucedió en relación con los manifestantes que perdieron sus trabajos”. Pero los resultados de la investigación llevada a cabo por investigadores externos se retrasaron. ¿La imagen de los hechos fue demasiado desfavorable para la empresa? Sin embargo, después de 6 meses, Electrolux informó los resultados de la investigación. Pero la investigación es confidencial.

¡La demanda que se debe imponer a Electrolux es que publiquen la investigación al público!

Fue positivo que Electrolux, tras una investigación en diálogo con el sindicato que representa a los empleados de la empresa en Suecia, decidiera compensar a los trabajadores despedidos. Pero la empresa se reservó el derecho de compensar a los trabajadores individualmente sin un estándar establecido. Por tanto, es difícil determinar si a los despedidos se les ha ofrecido una indemnización correspondiente a una indemnización al cien por ciento. Tal vez en algunos casos, en otros casos no, especialmente a los que han trabajado por largo tiempo.

Quienes firmaron despido voluntario bajo ultimátum en el momento del despido para no salir de la fábrica con las manos vacías, no pudieron hacer otra cosa que agradecer y recibir una compensación adicional.

Pero la treintena de trabajadores que no firmaron el despido voluntario y luego iniciaron una demanda laboral contra la empresa enfrentaron la opción de aceptar la compensación ofrecida o continuar la demanda. Sin embargo la mayoría de ellos ha aceptado la oferta de la empresa, en varios casos en base a una situación económica difícil y con el conocimiento de que el proceso legal puede llevar tiempo.

Cuando Electrolux presentó los resultados de la investigación, el sindicato global IndustriALL señaló en un comunicado que ”Los trabajadores despedidos deben ser debidamente indemnizados”.

El sindicato sueco y global deben aumentar la presión sobre Electrolux en honor a la verdad y la justicia.

Las acciones de Electrolux en México durante la pandemia han sido poco éticas, por decir lo menos, incluso después de la emergencia sanitaria. El 1 de junio de 2020, bajo semáforo rojo, de alerta máxima de covid-19 Electrolux empezó a operar al 100% de su capacidad, ya que la planta debería haberse cerrado. Electrolux también continuó operando a plena capacidad durante la segunda máxima alerta, a pesar de las restricciones que prescribe el 30% de su capacidad de aforo. Desde el 1 de junio, también, trabajadores pertenecientes a grupos de riesgo por covid-19 recibían solo el 50% del salario como compensación por protegerse en casa, lo que apenas fue legal. Luego se les ordenó regresar al trabajo el 3 de agosto de 2020. Esto luego de haber sido llamados unos días antes para firmar un documento emitido por el médico de la empresa de que ya no eran vulnerables.

A pesar de los buenos códigos de conducta, resulta que Electrolux hace lo que quiere en un país como México, solo porque puede.  En un país que puede ser un estado de derecho en papel, pero está en los últimos lugares cuando se trata de clasificar el estado de derecho, basado en la corrupción, la falta de transparencia y un sistema legal ineficaz.

Electrolux ¡No se vale esconderse detrás del proceso judicial en un país como México!
¡Que se haga valer la verdad tras sus acciones durante la pandemia, y la justicia, y les dé a todos los despedidos la indemnización completa ahora!

Hechos

Electrolux en Ciudad Juárez tiene aproximadamente 5,000 empleados. El salario inicial de un trabajador es de alrededor de 220 mexican pesos al día.

No hay sindicato en Electrolux de México.  Después de un intento de organizarse en 2008, los que conducían el intento fueron despedidos.

IndustriALL GU, junto con los sindicatos suecos, ha firmado un acuerdo con Electrolux que está vinculado al código de conducta de la empresa para garantizar que se respeten los derechos de todos los empleados en todo el mundo.

Leer mas

Informe: Entrevistas a trabajadoras despedidas por la empresa multinacional Sueca Electrolux en México en abril de 2020
https://371karlsson.wordpress.com/2021/08/28/informe-entrevistas-trabajadoras-despedidas-electrolux-mexico-abril-2020/

Electrolux, give the fired workers full severance pay
https://371karlsson.wordpress.com/2021/06/09/electrolux-give-the-fired-workers-full-severance-pay/

Pie de Página, el 22 de julio de 2020, ”Auditan empresa que despidió a trabajadores por solicitar protección ante covid”
https://piedepagina.mx/auditan-empresa-que-despidio-a-trabajadores-por-solicitar-proteccion-ante-covid/

La Verdad Juárez, 26 de octubre 2020, ”En emergencia por COVID, permiten más actividad en maquilas”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2020/10/26/en-emergencia-por-covid-permiten-mas-actividad-en-maquilas/

La Verdad, 19 januari 2021, ”Maquilas: las víctimas de la producción”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2021/01/19/maquilas-las-victimas-de-la-produccion/

Report: Interviews with female workers fired by the Swedish multinational company Electrolux in Mexico in April 2020

Interviews with female workers fired from Electrolux in April 2020

Preliminary Report (June 25, 2021)

Edmé Dominguez R. Associate Professor, School of Global Studies, Gothenburg University, Sweden 

Assistant: Catalina Domínguez R. 

In April 2020 more than 100 workers from Electrolux in Ciudad Juarez were fired, they were forced to sign a ‘voluntary resignation’ because they had protested, stopped working to demand measures of protection against the infection of Covid that had already started to spread among the workers and caused at least one mortal victim. Their demands went from the closing of the factories, as several  other maquilas in the city had already done, to the distribution of basic equipment of protection. The representative of the enterprise promised to find a solution and when they came back to work the following week they realized they were being fired. The original protest was quite spontaneous and several of the workers that later were fired had joined in a very informal way, just coming to the place of the meeting, the canteen, to find out what was happening. However, they were also worried about the infection and about the company’s passivity regarding any kind of protection. In this report we present the testimonies of some of these women workers that were fired in April 2020. They were interviewed during late May- beginning of June 2021.  

The reason for choosing only women workers to interview is because of the context, the setting where Electrolux plants operate, Ciudad Juarez and its never-ending spiral of violence affecting women particularly.  

The context: Ciudad Juarez, violence and women workers

Ciudad Juarez is well known, not only in Mexico but even worldwide for the enormous amount  of feminicides that started to be reported in the 1990s (Swanger 2007, Amnesty International 2003). These feminicides refer not only to domestic violence but in a large extent to criminal violence, that is to say women who are abducted, tortured and killed. The numbers are uncertain but several sources point to several hundred women having been killed in Ciudad Juarez since the mid 1980s. Just during the period of 2015 and 2020 we can see an increase, from 43 in 2015 to 205 in 2020 (Ellas tienen nombre). This increase is particularly strong during the beginning of the pandemic in April 2020.

Source: https://www.ellastienennombre.org/2020.html

Ciudad Juarez is an industrial center with 330 maquilas, that means assembling factories owned either by American or European enterprises and they employ about 300,000 thousand people  (Infobae 2020). Most of the employees recruited by these factories come from the Southern states of  Veracruz, Oaxaca, Chiapas, Tabasco, Guerrero where opportunities of employment are  quite low and where criminal violence has increased enormously in the last 2 decades. One of the main reasons of the maquiladoras establishment in Ciudad Juarez (as in the rest of the border) is the low salaries, 181 pesos (9 US doll)   since 2019 and 203  pesos  (10 US doll)  per day since January 2021 (El Financiero, jan 1, 2021). In comparison, we can see that in the Southern part of the US the minimum wage goes from 7.25 US doll in Texas to 13 US doll in California per hour (US department of Labour May 2021). Moreover, another important reason for the location of these enterprises is the closeness to the American market and the lack of import or export tariffs due to the existence of the USMCA, the former NAFTA  trade agreement.

Also an important part of the context is that about half of the employees of these maquiladora factories are women. They were a majority of the workers in the beginning of these industries (1980s) but soon decreased as the male recruitment increased, notably in the 1990s (De la O 2004). According to one of the researchers having studied this theme during several years, women workers in the maquila started as the lowest categories in the production and they continue in these low levels now days. But they are also extremely flexible and adapt to all kinds of tasks and skills as their high turnover in the industry demonstrates (Quintero 2021). Also important to notice is that although women’s participation reached 45% of all women aged  15-60 up to 2019 in Mexico, this changed with the pandemic. According to Mexican official statistics this participation has decreased to 39% during 2020 which means a setback of about 15 years. Of every ten unemployed because of the pandemic 7 are women. Women represent 71% of those who have not recovered an employment. (El Pais, May 2021).

Finally, Electrolux has about 5000 employees in its plants in Ciudad Juarez. The company has its own ‘codes of conduct’ and has also adhered to global guidelines regarding workers rights. 

Electrolux will seek to earn the trust of everyone impacted by our operations, demonstrating our commitment to ethics and human rights through our words and actions. We will always act ethically and respect human rights, as set forth by the International Bill of Human Rights and International Labour Organisation’s (ILO) Core Conventions. We are a signatory of the UN Global Compact, we support the OECD Guidelines for Multinational Enterprises, and we apply the UN Guiding Principles on Business & Human Rights in our work to identify and remediate any negative impact on people that is a direct or indirect result of our operations.

The interview study

This is the context that frames our interview study. We have interviewed  seven of the women employees fired by Electrolux in April 2020. These were semi-structured interviews carried out through the phone and covering several aspects of their experience in Electrolux before, during the conflict in April 2020 and after their dismissal. The names used in the quotes are fictive as we have promised them anonymity. We are aware that this is not a representative sample but we argue that it gives an important glimpse of what these female workers have experienced and as such should be taken into account. 

The material gathered by these interviews will be presented  under 5 sub- themes: profile, experience of the employees before their dismissal, their experience of this crisis and dismissal and the kind of compensation they got, their experience regarding sexual harassment within the enterprise and or of insecurity issues in Cd Juarez  and  the possibility to organize themselves in trade unions. Worth noticing, none of these women were interviewed during the study carried out by the company, during the autumn 2020 to find out what had happened.

Profiles 

The interviewed are women from 25 to 53 years old, coming from different parts of the country, mostly from the South but also from neighboring states. Most of them have children, some very small ones, others already adults or teenagers. Some are married in which case their husbands  were also dismissed or are still working in Electrolux. Some even have children or other family members working for the company. These family bands are important as they influence women workers’ experiences. Regarding small children the closeness of the day care center or the fact that the husband works in the same factory makes it easier or more difficult to work in Electrolux. Another aspect is being a single mother as some of them are and having dependent children which makes their work essential to the survival of the family.

The experience of working in Electrolux, before the dismissal

The experiences are quite mixed. These women workers had worked for 1 to 7 years in Electrolux before being dismissed. Most had also worked in other maquilas up to 20 years before coming to Electrolux. Some of them, about half of the interviewees, said they liked working there, as the company was more positive with good security conditions and opportunities for promotion. These positive impressions can be correlated with the age, the younger ones are more positive than the older ones or having worked a longer time there. However there are also negative experiences that point to heavy work, extreme low or high temperatures, depending on the season of the year and even work accidents leading to permanent physical damage due to the enterprise negligence.

The work is rather heavy. I still have a daughter working there, she has been there for 2 years and she also complains that the work is very heavy (Marcela 53 years old)

I endured it (the work) because I needed the job as my two sons are studying… but that maquila in the cold times is very cold, there was no heating, our hands got numb and to warm them we tried to put them in the warm foam that we used to put into the refrigerators. In the winter times its really cold inside and the sleeves we had to use were also cold. In the summer it was too hot as the ventilators are too high up and didn’t refresh the air so we perspired a lot. Sometimes I said I have to go out as I cannot stand it.

Elsa 50, years old

I was thinking of resigning because of the accident I went through while working with a refrigerator case. My elbow got a blow and it was fracture but the supervisors didn’t allow me to go to the hospital (Seguro Social), they kept me 3 days in the nursing room with pain killers, they didn’t want me to go to the hospital. Afterwards I still complained because of the pain and they changed me from one area to the other. When I finally decided to go to the hospital on my own they told me (at the hospital) I had waited too long, they could not fix it any more so I still have pain. That was about one and a half years ago.

Alicia 29 years old

As to the salaries the views vary, from some of them the salaries had a good level, other say they were lower than in other maquilas.

I was fired in April and in June I managed to get a new job at another maquila. It’s better than Electrolux. I realized then that there are better maquilas than Electrolux, that pay better, with better working conditions. I realized I had been working for a very low pay.

Sonia, 25 years old

The experience of the dismissal

The experiences these women tell about their dismissal are quite dramatic. All of them coincide that they were in the protest more out of curiosity as to what was happening than because of an active involvement. They were all concerned with the lack of security regarding the pandemic, knowing some of their fellow workers had been infected and that someone had already died and they felt the enterprise was doing nothing to protect them (no masks or anti-bacterial gel, no safe distance) while several other maquilas had already closed to safeguard the workers’ health. So when some sections of the production started to stop working to force the management to take measures they thought it was right although they did not want to get involved directly. Some of them witnessed to violent reactions from different supervisors (the name of the Human Resources head was repeatedly named) that even tried to beat some women among the protestors for having questioned their authority. They felt the whole thing was handled in a very wrong way, calling the police (while there was no violent protest) and thus treating them as criminals. Even the police left the premises acknowledging no illegal actions had been committed.

All the interviewed women share the same feelings of surprise,  deception and disappointment  when they returned to work after the week-end, having been promised that measures would be taken and they would resume their work, just to be called in groups to be notified they had to sign a ‘voluntary resignation’.  

‘Electrolux does no longer require your services because you are a ‘problematic person’, causing scandals and that type of persons are not welcome here’. I just stood looking at the person telling me this and wondering, what has happened? He continued, ‘from this moment you cease to belong to the enterprise and you have to sign these papers, you are not working here any longer’. I didn’t want to sign, I kept asking, what did I do? I was feeling very bad and started crying because I didn’t want to lose my job. This happened at about 4 pm and I finally left at 7 pm because I didn’t want to leave. I remained by the door and then they threatened me that if I didn’t leave they would call the security guards. I continued crying telling them I wanted back my work. I didn’t even look at how much they were going to give me, I just repeated that I wanted back my work, that this was my subsistence, that my daughters depended on me. I still feel bad telling this (she starts crying), is that I still feel enraged. Somebody called Yolanda took me to a dark room to persuade me to sign but I kept telling her I had done nothing but even if I had it could have been right because they didn’t want to stop production and there were already 2 people dead. And I repeated I didn’t understand why they were firing me. And she told me, ‘we are firing you because you were at the wrong  place in the wrong time’. I finally left but I didn’t sign anything.

Marcela, 53 years old

The rest of the experiences are quite similar to this one. All of these women felt deceived, frustrated and treated in a very unfair way. They felt trapped and with no alternative other than to sign and get a very small compensation and their ‘savings’ back. Some of them didn’t sign at that moment but later on, forced by their need of economic means.

The compensation

The experiences here seem to tell the same story: they were forced to sign a ‘voluntary resignation’ and they received very little compensation money and their ‘savings’ which were also very low sums. Those who didn’t sign didn’t get any compensation or savings at all. Afterwards, in December 2020, some of them, less than half of the interviewed women, were contacted by the enterprise or heard from others that Electrolux was giving more compensation 

Yes, we got some compensation, but it was nearly nothing, about one or 2 thousand pesos plus my savings. That was all until I heard that Electrolux was compensating more because they had been sued and I think, we won and they had to give us more. I tell my husband, I would like to come back to work there but they have told us we cannot be rehired.

Eva, 28 years

However, not all of them got  this compensation,  they got in touch with the officer they had been told to contact just to learn they had to come back in January. When they got back in January the officer who had informed them in December was no longer working there and they ended up not getting this late compensation at all. One of the workers told us of the organizing of support in form of food for those who had not signed and were close to starvation because of the difficulties to get a new job during the pandemic. The interviewed also expressed the difficulties to get a new job, they were job seeking from 3 months-to 1 year.

There was a lot of people who needed support, those who did not sign because they thought it was unfair. I got involved, together with my husband in preparing food baskets and distributing them among 3 families. Because it got really ugly, when they fired us the pandemic was at its strongest point.

Alicia 29 years old

Then several of us went to look for a lawyer… and the year came to an end I could not find a job, 9 months without working, I could not pay my bills, you know that even if they are online school bills have to be paid. So I finally accepted (to sign), I had too many debts. I don’t know if I got the right compensation, I was desperate.

Marcela, 53 years old

Sexual harassment, discrimination, insecurity

 None of the interviewees had suffered directly from any sexual harassment working for Electrolux, although they had heard that happened in other areas. However, several of them had witnessed a certain discrimination regarding  old female workers in favor of young and ‘attractive ones’. The latter got better and easier jobs, they got more easily promoted even if they didn’t have the required level of education.

The way they treat people, yes, they favor some of them. Just imagine I never got promoted because at that time I had no high school level, but some young girls who also lacked high school they got quickly promoted.

Marcela, 53 years old

There are several group leaders and supervisors that have certain preferences for young women, they give them more attention. I used to say, if we are all equal, we work in the same way why (do they favor) that girl and let her choose which are she preferred to work in… In other areas you can see there was a kind of sexual harassment but not in my area. What I personally saw was this kind of preference for young girls.

Diana, 42 years old

Although not directly harassed, young mothers were hardly supported regarding the care of young children. The pregnant daughter of one of the interviewees, also working for Electrolux, has recently been fired because she asked for a few days permit to travel to her hometown to get a person who could help her to take care of her children. 

My daughter is pregnant and she asked for a permit of a week to get somebody to help her with the children as she has already two and is expecting the third one. The supervisor, instead of giving her the permit just fired her. They also changed the working shift of her husband and he asked them, why do you change me? You also want to fire me as  you did with my wife?

Diana, 42 years old

Another issue that emerges from the interviews is the climate of insecurity surrounding Ciudad Juarez. The interviewees tell of the fear of circulating, specially late in the night when they had to work until midnight. Although Electrolux provides a bus that transports workers to their neighborhoods this transport rarely leaves them close to their homes even if they are single women in the middle of the night. It was up to the bus driver if they wanted to leave them closer. Some of the women complained to the company regarding this but they were never listened to.

Yes, it’s quite ugly here, specially after it gets dark, one should not get out. You can get killed here even if your are just standing in the corner. And the buses left us quite far away (from our homes). That should be revised. There were many people complaining of this in Electrolux… I told them, go and complain to Human Resources but it was to no avail. I also suffered in the beginning but then I convinced the driver to get me closer, I was the last to descend from the bus… I was in the second shift so I finished at 11.54, midnight. At that time I preferred to stay working the next shift, until 6 am, just to avoid coming back by midnight.. sometimes I started at 12, midday and finished at 6 am, it was extra hours and they paid them.

Marcela 53 years old

Yes, Electrolux buses leave many of the female workers quite far from their homes. There was a woman who didn’t come to work during 3 days and when she came back we asked her why she had been absent. She told us she had been robbed…we had to walk about 4 or 500 meters. We were told to speak with Human resources but they never listened and the drivers just said, this is the bus route and that’s it. Yes, for women it is very dangerous here in Juarez. The police is of no use, everything is the same, women continue to disappear, they get killed and they are found dead, their bodies hidden…

Diana 42, years old

Other issues: forming a trade union?

When asked about the possibilities of forming a trade union to deal with all the problems they have complained about, none of them see this as a possibility. This is something they have not even thought about, so far away has this possibility been. Fear of being sacked is something extremely present among all workers there.

People don’t dare to talk because of fear, fear of losing their job. They saw what happened, they are frightened, they saw they fired us, that the threat was real, they said they would fire us  and they did, so all went silent, they continued working, nobody said anything more. To form a trade union? No because it will go wrong, you see what happened.

Alicia, 29 years old

Final reflections

One can be tempted to think that what happened in Electrolux in April 2020 was the responsibility of a local management that misread the signals and took radical measures to stifle what they thought was a dangerous workers movement threatening production. However, the experiences of these women reflect deeper problems of working conditions, of  disrespectful attitudes towards the workers, of machismo among the supervising personnel, of nonchalance regarding the workers’ rights and safety. This is specially problematic given the context in which these factories work, Ciudad Juarez, that as already noticed, is notorious for its permanent climate of violence affecting women particularly. But it is also problematic given the codes of conduct the company advertises to follow and which are clearly violated as these experiences witness.

This situation affected naturally both men and women workers but as the statistics presented show, women and particularly elder women, have a hard time finding new employment opportunities, after this pandemic crisis.

The more serious conclusion is the lack of mechanisms these workers have to confront the company. There are no trade unions and no possibilities to get any because of the permanent climate of fear that the management seeks to sustain taking measures as the massive dismissal of April 2020. This is something the higher management of the company has to reflect upon. To honor contracts of production may mean more profits in the short run but to honor the respect of human rights may sustain larger profits in the longer term.

References 

Amnesty International 2003, Mexico: “Intolerable Killings : 10 years of Abductions and Murders of Women in Ciudad Juárez and Chihuahua: Summary Report and Appeals Cases”. Amnesty International Report 10 August 2003, Index number: AMR 41/027/2003 https://www.amnesty.org/en/documents/AMR41/027/2003/en/

De la O, Martínez, M. E. 2004 ”Women in the maquiladora industry: toward understanding gender and regional dynamics in Mexico.” Chap. 3 in The social costs of industrial growth in northern Mexico, edited by K. Kopinak, 65-96. La Jolla, California: Center for US-Mexican Studies, 2004. 

El Pais, “Siete de cada 10 desempleados por la pandemia en Mexico son mujeres”. El Pais May 17, 2021 https://elpais.com/mexico/economia/2021-05-17/siete-de-cada-10-desempleados-por-la-pandemia-en-mexico-son-mujeres.html

Electrolux. Code of Conduct 2019: https://www.electroluxgroup.com/wp-content/uploads/sites/2/2015/04/electrolux-code-of-conduct-2019-english.pdf

Ellas tienen nombre. See: https://www.ellastienennombre.org/2020.html Accesed June 23 2021)

El Financiero, Mexico, Jan 1 2021. https://www.elfinanciero.com.mx/economia/nuevo-salario-minimo-de-141-7-pesos-entra-en-vigor-a-partir-de-este-viernes/

Infobae 2020,  “El sombrio panorama de las maquiladoras en  Ciudad Juarez ante el Covid-19”. April 23, 2020. https://www.infobae.com/america/mexico/2020/04/24/el-sombrio-panorama-de-las-maquiladoras-en-ciudad-juarez-ante-el-covid-19/ Accesed June 23 2021

Quintero Cirila, 2021, “La Aportación de las trabajadoras de la maquiladora a la económica local y regional: una historia pendiente”.  Notas breves de la AHENME, Ano 2021, vol. 4, nr 21

Swanger Joanna, 2007, Feminist Community Building in Ciudad Juárez: A Local Cultural Alternative to the Structural Violence of Globalization, Latin American Perspectives, Vol 34, issue 2 pp. 108-123.  

US Department of Labour, State minimum wage laws.  May 1, 2021. https://www.dol.gov/agencies/whd/minimum-wage/state Accesed  June 23 2021

Informe: Entrevistas a trabajadoras despedidas por la empresa multinacional Sueca Electrolux en México en abril de 2020

Entrevistas a trabajadoras que fueron despedidas por la empresa Electrolux en abril de 2020.

Informe preliminar (25 de junio de 2021)

Edmé Domínguez R. Profesora adjunta, Facultad de estudios internacionales, Universidad de Gotemburgo, Suecia 

Asistente: Catalina Domínguez R. 

La empresa multinacional Sueca Electrolux, Ciudad Juárez, México. Foto de Tony Karlsson, el 13 de 2021

En abril de 2020, la empresa Electrolux, ubicada en Ciudad Juárez, despidió a más de 100 trabajadoras. Se las obligó a firmar una “renuncia voluntaria” por haber realizado una protesta y parado para exigir medidas de protección para evitar el contagio de coronavirus. El virus ya había empezado a propagarse entre el personal y había causado al menos una víctima mortal. Las trabajadoras exigían desde el cierre de las fábricas, como ya habían hecho otras maquilas en la ciudad, hasta la distribución de insumos básicos de protección personal. El portavoz de la empresa prometió buscar una solución, pero al regresar a sus puestos de trabajo la semana siguiente se dieron cuenta de que las habían despedido. La protesta original surgió de manera bastante espontánea y muchas de las trabajadoras que resultaron despedidas habían acudido mucho por curiosidad o interés de saber que pasaba a la cafetería  donde se realizaba la asamblea. Pero también les preocupaba el contagio y la actitud pasiva de la empresa con respecto a brindar algún tipo de protección contra la epidemia que ya había entrado a la fabrica. En este informe presentamos el testimonio de algunas de las mujeres trabajadoras que fueron despedidas en abril de 2020. Las entrevistas se realizaron entre fines de mayo y principios de junio de 2021.  

Elegimos entrevistar solamente a las trabajadoras dado que se trata de Cd Juarez ya mundialmente conocida por su espiral prevalente de violencia, especialmente contra las mujeres.  

El contexto: Ciudad Juárez, violencia y mujeres trabajadoras

Ciudad Juárez es conocida, no solo en México sino en todo el mundo, por la gran cantidad de femicidios. Estos se empezaron a denunciar en la década de 1990 (Swanger 2007, Amnesty International 2003). Estos femicidios no solo se encuentran en el ámbito de la violencia doméstica sino también, en gran medida, en el de violencia organizada, ya que hablamos de mujeres que fueron secuestradas, torturadas y asesinadas. Si bien las cifras son imprecisas, muchas fuentes indican que cientos de mujeres han sido asesinadas en Ciudad Juárez desde mediados de la década de 1980. De hecho, solo en el período 2015-2020 podemos observar un importante aumento: de 43 en 2015 a 205 en 2020 (Ellas tienen nombre). Este aumento se vio especialmente agravado al comienzo de la pandemia en abril de 2020.

Fuente: https://www.ellastienennombre.org/2020.html

Ciudad Juárez es un centro industrial que cuenta con 330 maquilas, es decir, plantas de montaje cuyos propietarios son empresas estadounidenses o europeas y emplean a unos 300,000 trabajadores (Infobae 2020). La mayoría de los empleados de estas fábricas provienen de los estados del sur, Veracruz, Oaxaca, Chiapas, Tabasco y Guerrero, donde las oportunidades de empleo son muy escasas y donde los delitos violentos han aumentado notoriamente en las últimas 2 décadas. Uno de los motivos principales por los cuales las maquilas se instalaron en Ciudad Juárez (y en el resto de la frontera) es que los salarios son bajos: 181 pesos (USD 9) en 2019 y 203 pesos (USD 10) por jornada desde enero de 2021 (El Financiero, 1 de enero de 2021). En comparación, el salario mínimo en la región sur de los Estados Unidos oscila entre USD 7.25 en Texas y USD 13 por hora en California (Ministerio de Trabajo de los Estados Unidos, mayo de 2021). Además, otro motivo importante por el cual estas empresas se instalan allí es la cercanía con el mercado estadounidense y la eliminación de aranceles a la importación y exportación gracias al Tratado de Libre Comercio entre México, Estados Unidos y Canadá o T-MEC, cuyo predecesor fue el TLCAN (NAFTA en ingles).

Otro aspecto importante en este contexto es que cerca de la mitad de los trabajadores de las maquilas son mujeres. De hecho, en los comienzos de la industria las mujeres eran mayoría (década de 1980) pero esta participación disminuyó cuando, especialmente en la década de 1990, comenzaron a contratar a más hombres (De la O, 2004). Según una de los investigadoras que ha estudiado este tema por muchos años, la presencia de las mujeres como trabajadoras en las maquilas comenzó en los puestos más bajos de la producción y hoy en día siguen ocupando esos cargos. Pero también son sumamente flexibles y se adaptan a todo tipo de tareas y destrezas, y así lo indica su alta rotación en la industria (Quintero 2021). También es importante destacar que si bien la participación de las mujeres en 2019 alcanzó el 45 % de la población del país, de mujeres de entre 15 y 60 años, esta situación cambió con la pandemia. Según las estadísticas mexicanas oficiales, su participación bajó a un 39 % en 2020, lo que significa un retroceso de 15 años. De cada 10 desempleados por la pandemia, 7 son mujeres. Las mujeres representan el 71 % de las personas que no han vuelto a conseguir empleo (El País, mayo de 2021).

Por último, Electrolux tiene unos 5000 empleados en sus plantas de Ciudad Juárez. La empresa tiene su propio “código de conducta” y adopta también las pautas globales sobre los derechos de los trabajadores. 

Electrolux buscará ganarse la confianza de todas las personas impactadas por nuestras operaciones, demostrando nuestro compromiso con la ética y los derechos humanos a través de nuestras palabras y acciones. Siempre actuaremos de forma ética y respetaremos los derechos humanos, tal como lo indica la Carta Internacional de los Derechos Humanos y los Convenios Fundamentales de la Organización Internacional del Trabajo (OIT). Adscribimos al Pacto Mundial de las Naciones Unidas, apoyamos los Lineamientos de la OCDE para Empresas Multinacionales y aplicamos los Principios Rectores de la ONU sobre las Empresas y los Derechos Humanos en nuestro trabajo para identificar y remediar cualquier impacto negativo en las personas que sea un resultado directo o indirecto de nuestras operaciones. 

Estudio mediante entrevistas

Este es el contexto que enmarca nuestro estudio. Entrevistamos a siete de las trabajadoras que Electrolux despidió en abril de 2020. Realizamos entrevistas telefónicas semiestructuradas en las cuales cubrimos distintos aspectos de su experiencia en Electrolux, tanto antes, durante y después del conflicto de abril de 2020 y de su despido. Los nombres que utilizamos y presentamos son ficticios ya que les aseguramos que permanecerían en el anonimato. Sabemos que esta no es una muestra representativa, pero creemos que nos brinda una visión general de lo que han vivido estas trabajadoras y como tal debe ser tenida en cuenta. 

El contenido recabado mediante estas entrevistas se divide en 5 secciones temáticas: perfil, experiencia de la trabajadora antes de su despido, sus vivencias con respecto a la crisis y el despido y la indemnización recibida, sus experiencias en materia de acoso sexual en la empresa o en materia de inseguridad en Ciudad Juárez y la posibilidad de sindicalizarse. Vale la pena destacar que ninguna de nuestras entrevistadas fue tomada en cuenta en el estudio que realizó la empresa, en el otoño de 2020, para averiguar lo sucedido.

Perfiles de las entrevistadas

Las entrevistadas son mujeres de entre 25 y 53 años, provenientes de distintas partes del país, en su mayoría del sur, pero también de los estados vecinos. La mayoría tiene hijos, algunos muy pequeños, otros ya adolescentes o adultos. Algunas están casadas, en estos casos sus esposos también fueron despedidos o siguen trabajando en Electrolux. Algunas también tienen hijos u otros familiares que trabajan en la empresa. Estos grupos familiares son importantes porque van a tener cierta influencia en las experiencias laborales de las mujeres. Cuando hay niños pequeños, la cercanía con la guardería o el hecho de que el esposo trabaje en la misma fábrica es un factor importante que hace que sea más difícil o más sencillo trabajar en Electrolux. Otro aspecto a considerar es que algunas de las entrevistadas son madres solteras y tienen hijos a su cargo, por lo tanto, su trabajo es indispensable para la supervivencia de la familia.

La experiencia de trabajo en Electrolux antes del despido.

Sus experiencias fueron bastante heterogéneas. Las trabajadoras entrevistadas habían trabajado entre 1 y 7 años en Electrolux antes de ser despedidas. La mayoría había trabajado también en otras maquilas, alguna incluso hasta 20 años antes de llegar a Electrolux. Casi la mitad de las entrevistadas dijeron que les gustaba trabajar allí, ya que la empresa era mejor y tenía buenas condiciones de seguridad y oportunidades de ascenso. Estas experiencias positivas se correlacionan con la edad. Las entrevistadas más jóvenes tienen una mejor opinión que las mayores, quienes han trabajado allí por más tiempo. Sin embargo, incluso las jóvenes también expresaron experiencias negativas que indican que las tareas que realizan son trabajo pesado, que sufren temperaturas extremadamente altas o bajas (según la estación del año) e incluso mencionan accidentes laborales que les dejaron secuelas físicas permanentes por negligencia de la empresa.

El trabajo es bastante pesado. Todavía tengo a una hija trabajando allá, trabaja allá hace dos años y ella también se queja de que el trabajo es muy pesado.

Marcela, 53 años

Yo lo aguanté (el trabajo) por necesidad, porque mis dos hijos están estudiando…pero cuando hace frío la maquila era muy fría, no había calefacción, se nos entumecían las manos y para intentar calentarlas las poníamos en la espuma caliente que usábamos para los refrigeradores. En invierno hacía mucho frío adentro y las mangas que teníamos que usar también eran frías. En verano hacía mucho calor porque los ventiladores estaban demasiado altos y no refrescaban el aire, entonces transpirábamos mucho. A veces les decía que tenía que salir porque no aguantaba más.

Elsa, 50 años

Ya venía pensando en renunciar por el accidente que tuve cuando estaba trabajando con la estructura de un refrigerador. Me golpeé el codo y me lo fracturé, pero los supervisores no me dejaron ir al hospital (Seguro Social). Me dejaron tres días en la enfermería con analgésicos, no querían que fuera al hospital. Después, como me seguía quejando del dolor me cambiaron de un sector a otro. Cuando finalmente decidí ir al hospital yo sola, me dijeron (en el hospital) que había esperado demasiado y que ya no podían acomodarlo, así que sigo sintiendo dolor. Esto sucedió hace un año y medio más o menos. 

Alicia, 29 años

Las opiniones con respecto a los salarios difieren. Algunas consideraban que los salarios eran buenos, otras consideraban que eran menores que en otras maquilas.

Me despidieron en abril y en junio conseguí un trabajo nuevo en otra maquila. Es mejor que en Electrolux. Ahí fue cuando me di cuenta de que hay otras maquilas mejores que Electrolux Me di cuenta de que había estado trabajando por un sueldo muy bajo.

Sonia, 25 años

El despido

Las experiencias que estas mujeres describen con respecto a sus despidos son sumamente dramáticas. Todas coinciden que habían formado parte de la protesta más que nada por curiosidad, para saber qué estaba pasando y no necesariamente porque tuvieran una participación activa. Todas estaban preocupadas por la falta de seguridad durante la pandemia, ya que sabían que algunos de sus compañeros de trabajo se habían contagiado y que hubo una muerte. Sentían que la empresa no hacía nada para protegerlos (no había tapabocas, gel antibacterial ni distanciamiento), cuando muchas otras maquilas habían cerrado para proteger la salud de los trabajadores. Cuando algunos sectores de la producción pararon, para obligar a la gerencia a adoptar medidas, si bien consideraron que era correcto, no quisieron participar directamente. Algunas presenciaron reacciones violentas por parte de distintos supervisores (el nombre del jefe de recursos humanos fue mencionado en varias oportunidades) quienes incluso intentaron golpear por cuestionar su autoridad, a alguna de las mujeres que se encontraban entre los protestantes, Ellas pensaban que toda la situación había sido muy mal manejada, la gerencia llamao a la policía (si bien no hubo una protesta violenta) y por lo tanto los trataron como delincuentes. Incluso los policías, al retirarse de las instalaciones reconocieron que no se había cometido ningún acto ilícito.

Todas las mujeres entrevistadas se mostraron sorprendidas, se sintieron engañadas y desilusionadas ya que, al regresar a su trabajo después del fin de semana, después de que les habían prometido que se adoptarían medidas y que ellas podrían retomar sus trabajos, las llamaron en grupos para notificarles que debían firmar una “renuncia voluntaria”. 

“Electrolux va a prescindir de sus servicios porque usted es una “persona problemática”, y ha causado escándalos. Ese tipo de personas no son bienvenidas aquí”. Me quedé allí, parada, mirando a la persona que me estaba diciendo esto y me preguntaba ¿qué está pasado? Y la persona agregó “a partir de este momento usted deja de ser parte de la empresa y debe firmar estos papeles, usted ya no trabaja aquí”. Yo no quería firmar, le pregunté una y otra vez “¿qué hice?” Me sentí muy mal y comencé a llorar porque no quería perder mi trabajo. Esto sucedió a eso de las 4 pm y finalmente me fui a las 7 pm porque no me quería ir. Me quedé en la puerta y luego me advirtieron que si no me iba, llamarían a los guardias de seguridad. Yo seguía llorando y les decía que quería que me devolvieran mi trabajo. Ni siquiera había mirado cuánto me iban a dar, solo les repetía que quería que me devolvieran mi trabajo, que era mi medio de vida, que mis hijas dependen de mí. Todavía me siento mal al contarlo (comienza a llorar), todavía siento rabia. Una persona, llamada Yolanda, me llevó a un cuarto oscuro para tratar de convencerme de firmar, pero yo le insistía que yo no había hecho nada y, aunque lo hubiera hecho, quizás tenía razón porque ellos no querían parar la producción y ya habían muerto 2 personas. Y le repetía que no entendía por qué me estaban despidiendo. Y ella me respondió: “te estamos despidiendo porque tú estabas en el lugar incorrecto en el momento incorrecto”. Finalmente me fui, pero no firmé nada.

Marcela, 53 años

El resto de las experiencias son muy similares a esta. Todas las mujeres se sintieron engañadas, frustradas y tratadas de manera muy injusta. Se sentían atrapadas, sin otra alternativa que firmar y recibir una indemnización muy pequeña y sus “ahorros”. Algunas no firmaron en el momento sino más tarde, ya que se vieron obligadas por sus necesidades económicas.

La indemnización

Todas las experiencias parecen contar la misma historia: las obligaron a firmar una “renuncia voluntaria” y recibieron una indemnización muy baja y sus “ahorros” que también eran sumas muy pequeñas. Las que no firmaron no recibieron ningún tipo de indemnización ni sus ahorros. Luego, en diciembre de 2020, la empresa contactó a menos de la mitad de las mujeres entrevistadas (o se enteraron por otras personas) para notificarles que Electrolux les iba a dar una indemnización mayor.

Sí, nos dieron una indemnización, pero fue casi inexistente, unos mil o dos mil pesos más mis ahorros. Eso fue hasta que me enteré que Electrolux nos estaba dando una indemnización mayor porque los habían demandado y creo que ganamos, y por eso tenían que darnos más. Yo le digo a mi esposo que me gustaría volver a trabajar allí, pero ya nos dijeron que no nos podían volver a contratar.

Eva, 28 años

Sin embargo, no todas recibieron esta indemnización tardia y se pusieron en contacto con el funcionario a quién se les había indicado que debían llamar solo para escuchar que debían volver en enero. Al volver en enero, el funcionario con quien habían hablado en diciembre ya no trabajaba más en la empresa y se quedaron sin la indemnización. Una de las trabajadoras relata que se habían organizado para brindar ayuda por medio de alimentos a las que no habían firmado y estaban pasando hambre debido a las dificultades para conseguir un trabajo nuevo durante la pandemia. Las entrevistadas también expresaron lo difícil que les resultó conseguir un trabajo nuevo. Buscaron trabajo por un plazo de entre 3 meses y 1 año.

Mucha gente necesitaba ayuda, aquellas que no firmaron porque les parecía injusto. Mi esposo y yo comenzamos a preparar canastas de alimentos para repartirlas entre 3 familias Porque la situación se puso muy fea, nos despidieron en el pico más alto de la pandemia .

Alicia, 29 años

Luego muchas de nosotras salimos a buscar un abogado…para fin de año todavía no había logrado encontrar trabajo, estuve 9 meses sin trabajar, no podía pagar mis cuentas, porque aunque las clases fueran virtuales, la escuela había que pagarla igual. Entonces finalmente acepté (firmar), porque tenía demasiadas deudas. No sé si me dieron una indemnización justa, estaba desesperada.

Marcela, 53 años

Acoso sexual, discriminación, inseguridad

Ninguna de las entrevistadas había sido acosada sexualmente durante el tiempo que trabajó en Electrolux, pero sí se habían enterado de que esto había sucedido en otros sectores. Sin embargo, muchas habían presenciado cierta discriminación hacía las trabajadoras mayores en favor de las más jóvenes y “atractivas”. A estas últimas se les asignaban los mejores trabajos, los más fáciles, y recibían ascensos más fácilmente, aunque no tuvieran el nivel educativo necesario.

En el trato a las personas sí favorecen a algunas. Imagínese que a mí nunca me dieron un ascenso, porque en aquel momento yo no había terminado la secundaria, sin embargo, algunas de las muchachas jóvenes que tampoco habían terminado la secundaria recibían ascensos muy rápidamente.

Marcela, 53 años

Hay algunos líderes de equipo y supervisores que tienen cierta preferencia por las mujeres jóvenes, les prestan más atención. Yo solía decir que si somos todos iguales y hacemos el mismo trabajo, por qué hacen diferencias con esa muchacha y la dejan elegir en qué sector prefiere trabajar…En otros sectores uno podía ver que había un cierto acoso sexual, pero no en el mío. Lo que yo sí veía era esa preferencia por las muchachas jóvenes (Diana, 42 años).

Si bien no se las acosaba directamente, las madres jóvenes no recibían casi ningún apoyo con el cuidado de los niños pequeños. La hija de una de las encuestadas, quien también trabajaba en Electrolux y estaba embarazada, fue despedida hacía poco porque pidió unos días libres para viajar a su ciudad natal para buscar a una persona que la pudiera ayudar a cuidar a sus hijos. 

Mi hija está embarazada y pidió una semana libre para conseguir a alguien que la pueda ayudar con los hijos, ya tiene dos y está esperando el tercero. El supervisor, en vez de darle el permiso la despidió. También le cambiaron el turno de trabajo a su esposo y él les preguntó: ¿por qué me lo cambian? ¿También me quieren despedir como a mí esposa?

Diana, 42 años

Otro de los temas que se trataron durante las entrevistas fue el clima de inseguridad en Ciudad Juárez. Las entrevistadas expresaron tener miedo de circular, especialmente tarde a la noche, cuando les tocaba trabajar hasta la medianoche. Si bien Electrolux tenía un autobús para transportar a los trabajadores a sus barrios, este raramente los dejaba cerca de sus casas, aunque fueran mujeres solas en la mitad de la noche. Básicamente dependía del chofer, si tenía ganas o no de dejarlas más cerca de donde vivian. Algunas mujeres se quejaron de esto en la empresa, pero nunca las escucharon.

Sí, es bastante feo acá, especialmente cuando se hace de noche, uno no debería andar en la calle. Acá te pueden matar aunque solo estés parada en la equina. Y los autobuses nos dejan bastante lejos de nuestras casas.  Eso deberían revisarlo. Muchas personas se quejaban de eso en Electrolux…Yo les decía que vayan a quejarse a Recursos Humanos, pero era en vano. Yo también lo sufrí al principio, pero después convencí al chofer de que me dejara más cerca. Yo era la última en bajarme del autobús…trabajaba en el segundo turno así que terminaba de trabajar a las 23:54, medianoche. En ese entonces yo prefería quedarme trabajando el próximo tuno, hasta las 6 de la mañana, solo para evitar salir a la medianoche…a veces entraba a las 12 del mediodía y terminaba a las 6 de la mañana, eran horas extras y las pagaban.

Marcela, 53 años

Sí, los autobuses de Electrolux dejan a muchas de las trabajadoras bastante lejos de sus casas. Una vez, una mujer faltó al trabajo como por 3 días y cuando volvió le preguntamos por qué había faltado. Nos dijo que la habían robado…teníamos que caminar unos 400 o 500  metros. Nos decían que debíamos hablar con recursos humanos, pero nunca nos escuchaban y el conductor nos decía que esa era la ruta del autobús y punto. Sí, Juárez es muy peligroso para las mujeres. La policía no sirve para nada, nada cambia, las mujeres siguen desapareciendo, las matan, las encuentran muertas, esconden los cuerpos…

Diana, 42 años

Otros asuntos: ¿formar un sindicato?

Cuando les preguntamos sobre la posibilidad de formar un sindicato para tratar los problemas que habían mencionado, ninguna de las entrevistadas lo veía como una posibilidad. Es algo que ni siquiera se les había ocurrido, eso muestra cuán remota era la posibilidad de hacerlo. El miedo a ser despedidos está muy presente en todos los trabajadores.

La gente no se anima a hablar por miedo de perder su trabajo. Vieron lo que pasó y están asustados, vieron que nos despidieron a nosotras, que la amenaza es real, dijeron que nos iban a despedir y lo hicieron, y luego todos quedaron en silencio, siguieron trabajando, nadie más dijo nada. ¿Formar un sindicato? No, porque saldría mal, usted vio lo que pasó.

Alicia, 29 años

Reflexiones finales

Uno podría verse tentado a pensar que lo que sucedió en Electrolux en abril de 2020 fue responsabilidad de la gerencia local, quien malinterpretó las señales y tomó medidas radicales para reprimir lo que ellos pensaban era un movimiento peligroso de los trabajadores y que ponía en peligro la producción. Sin embargo, las experiencias de estas mujeres nos muestran problemas más profundos: las condiciones de trabajo, las actitudes irrespetuosas hacia a los empleados, el machismo de los supervisores y la indiferencia con respecto a los derechos y seguridad de los trabajadores. Esto es especialmente problemático dado el contexto donde trabajan estas fábricas, en Ciudad Juárez, la cual, como ya se mencionó anteriormente, es conocida por un constante clima de violencia que afecta especialmente a las mujeres. Otro problema son los supuestos códigos de conducta que la empresa dice seguir, pero que claramente incumple tal como demuestran estas experiencias.

Naturalmente, esta situación afectó tanto a los trabajadores hombres como a las mujeres pero tal como muestran las estadísticas que presentamos, las mujeres, y sobre todo las mujeres mayores, son las que han tenido mayores dificultades para conseguir empleo durante la crisis de la pandemia.

La conclusión más grave es que los trabajadores no cuentan con mecanismos para hacer  valer sus derechos frente a la empresa. No hay sindicatos y tampoco la posibilidad de formar uno debido al clima de miedo constante que infunde la gerencia, y que pretende mantener, por ejemplo, a través de la adopción de medidas como el despido masivo de abril de 2020. Esto es algo que la directiva global  de la empresa debe revisar. Cumplir con los contratos de producción puede redundar en ganancias a corto plazo, pero respetar los derechos humanos puede generar mayores ganancias a largo plazo.

Referencias 

Amnesty International 2003, México: “MÉXICO. Muertes Intolerables: Diez años de desapariciones y asesinatos de mujeres en Ciudad Juárez y Chihuahua: Informe resumido y apelaciones”. Informe de Amnesty International, 10 de agosto de 2003, número de clasificación: AMR 41/027/2003 https://www.amnesty.org/en/documents/AMR41/027/2003/en/

De la O, Martínez, M. E. 2004 ”Women in the maquiladora industry: toward understanding gender and regional dynamics in Mexico”. Cap. 3 en The social costs of industrial growth in northern Mexico, editado por K. Kopinak, 65-96. La Jolla, California: Center for US-Mexican Studies, 2004. 

El País, “Siete de cada 10 desempleados por la pandemia en México son mujeres”. El País, 17 de mayo de 2021 https://elpais.com/mexico/economia/2021-05-17/siete-de-cada-10-desempleados-por-la-pandemia-en-mexico-son-mujeres.html

Electrolux. Código de Conducta, 2019: https://www.electroluxgroup.com/wp-content/uploads/sites/2/2019/02/electrolux-code-of-conduct-spanish-mexico-b.pdf

Ellas tienen nombre. Véase: https://www.ellastienennombre.org/2020.html visto el 23 de junio de 2021

El Financiero, Mexico, 1 de enero de 2021. https://www.elfinanciero.com.mx/economia/nuevo-salario-minimo-de-141-7-pesos-entra-en-vigor-a-partir-de-este-viernes/

Infobae 2020,  “El sombrío panorama de las maquiladoras en  Ciudad Juárez ante el Covid-19”. 23 de abril de 2020. https://www.infobae.com/america/mexico/2020/04/24/el-sombrio-panorama-de-las-maquiladoras-en-ciudad-juarez-ante-el-covid-19/  visto el 23 de junio de 2021

Quintero Cirila, 2021, “La Aportación de las trabajadoras de la maquiladora a la economía local y regional: una historia pendiente”.  Notas breves de la AHENME, Año 2021, vol. 4, número 21

Swanger Joanna, 2007, Feminist Community Building in Ciudad Juárez: A Local Cultural Alternative to the Structural Violence of Globalization, Latin American Perspectives, Vol. 34, número 2 págs. 108-123.  

Ministerio de Trabajo de los Estados Unidos, leyes sobre salario mínimo de los estados.  1 de mayo de 2021. https://www.dol.gov/agencies/whd/minimum-wage/state visto el 23 de junio de 2021

Pressmeddelande: Insamling till sparkade Electrolux-arbetare i Mexiko

Pressmeddelande: Insamling av ekonomiskt stöd till sparkade Electrolux-arbetare i Mexiko som krävde skydd mot covid-19

Organisationen ”Solidaritet med Ayotzinapa i Sverige för mänskliga rättigheter i Mexiko” har startat en insamling till de sex avskedade arbetarna på Electrolux i Ciudad Juárez i Mexiko som fortfarande befinner sig i en arbetsrättslig process mot företaget. 

Syftet med insamlingen är att de sex avskedade arbetarna ska kunna fortsätta rättsprocessen och få det avgångsvederlag de har rätt till och inte tvingas ge upp pga en svår ekonomisk situation. 

Den 30 mars 2020 deklarerades ett coronanödläge i Mexiko som föreskrev att all icke samhällsnödvändig verksamhet skulle stängas ned omedelbart. 

Den 13 april 2020 avskedades ett hundratal arbetare som hade protesterat och sökt dialog med företaget med krav om skyddsåtgärder mot covid-19. De ställdes inför ett ultimatum att skriva under en frivillig uppsägning för att få ett lagvidrigt lågt avgångsvederlag. De flesta skrev under för att inte lämna fabriken helt tomhänta. Men ett 30-tal skrev inte under och inledde senare en rättsprocess mot företaget. 

I mitten av maj förra året startade Electrolux en utredning om bakgrunden till händelserna som utmynnade i uppsägningar. 

Sju månader efter uppsägningarna kungjorde Electrolux resultatet av utredningen. Bland annat meddelade de att de skulle ta kontakt med alla de avskedade för att ”helt och slutligen lösa alla tvister relaterade till uppsägningen”. 

I dagsläget har de flesta accepterat ersättningen som Electrolux har erbjudit dem. De som skrev under den frivilliga uppsägning den 13 april 2020 hade inget val. Men även de flesta av de som var i process mot företaget har accepterat en förlikning pga en svår ekonomisk situation. 

Fundraising: ”Stöd till de avskedade Maquiladora-arbetarna på Electrolux i Mexiko”
https://fundrazr.com/d1pl8c 

Solidaritet med Ayotzinapa i Sverige för mänskliga rättigheter i Mexiko
https://www.facebook.com/AyotzinapaSuecia/

Facebook-sidan ”Stöd de sparkade Maquiladora-arbetarna i Mexiko”
https://www.facebook.com/MaquiladoraarbetareElectroluxMexiko/ 

Kontaktpersoner: 

Edmé Domínguez
Mail: edmdo@live.se

Tony Karlsson
Mail: 371karlsson@gmail.com 

Läs mer:

”Electrolux, ge de sparkade arbetarna fullt avgångsvederlag”
https://www.arbetaren.se/2021/05/28/electrolux-ge-de-sparkade-arbetarna-fullt-avgangsvederlag/ 

”Besök på Electrolux i Mexiko”
http://www.internationalen.se/2021/04/besok-pa-electrolux-i-mexiko/

Electrolux, give the fired workers full severance pay

Electrolux is using starvation tactics against the dismissed workers in Ciudad Juárez who demanded protection against covid-19, write the activist Tony Karlsson who has been in Ciudad Juárez and Edmé Domínguez, associate professor at the University of Gothenburg who investigates the situation of women at Electrolux in Mexico. They demand that the company offer all workers what they are entitled to in severance pay and do not extend the legal process with tricks and dodges. 

Source: Electrolux, ge de sparkade arbetarna fullt avgångsvederlag, Debate Article in Swedish newspaper Arbetaren, by Edmé Domínguez och Tony Karlsson, Published May 28, 2021. Translated to English by Lars Kjellander and Tony Karlsson.

It has now been over 13 months since Electrolux in Mexico fired around a hundred maquiladora workers in Ciudad Juárez. The workers had protested and sought dialogue with the company with demands for protective measures for covid-19 and that the facility should be shut down completely in accordance with the national health emergency declared on March 30. 

On April 13 last year, workers expected a response to their demands. Instead, they were faced with an ultimatum to either sign a voluntary termination and receive an unlawfully low severance pay or just leave empty-handed. The workers were not given any opportunity for reflection nor to with consult someone. Most signed the ”voluntary termination”, knowing that a legal process is both time-consuming and complicated. 

One week later, after two workers had died of covid-19, however, Electrolux decided to shut down the plant. At present, at least a dozen workers have died of covid-19 at Electrolux. 

The Swedish public radio channel Sveriges Radio drew attention to the case on 6 May last year, after which Electrolux initiated an internal investigation with external investigators in collaboration with the group trade union Unionen. 

Electrolux presented the results of the investigation seven months after the workers had been fired. One of the company’s measures was to contact the dismissed workers to offer them financial compensation. 

The results of the investigation were welcomed by Unionen as well as its branch at Electrolux in Sweden, which announced that they are continuing the dialogue with Electrolux. The global union IndustriAll emphasized that ”the dismissed workers must be duly compensated”. 

In the weeks before Christmas last year, Electrolux began contacting 99 dismissed workers. At present, everyone with whom Electrolux has managed to get in touch should have received an offer of compensation. 

Those who already at the time of termination signed a ”voluntary termination” and who also did not start a lawsuit against the company had no choice but to accept what they were offered. 

However, the 32 who conducted a lawsuit against the company in the conciliation and arbitration board were faced with the choice of accepting a settlement offer or continuing the legal process with a demand for full severance pay. Faced with the difficult financial situation they have found themselves in, by being fired in the middle of the pandemic, without having received any financial compensation at all and difficulties in finding a new job, even they have one by one made an agreement with the company. 

At present, at least eight workers remain who are pursuing legal proceedings against Electrolux. Six of them have worked at the company for about 15 years. They have not received an offer anywhere near the severance pay for unjustified dismissal, which includes three monthly salaries and 20 daily salaries for each year of employment.  They are also entitled to payment of wages withheld from the date of termination until a legal decision is made in their favor. 

Orlando, one of the plaintiffs, was recently forced to give up. 

“Oh no, I too had to accept the little they gave me because I was in an emergency and it seems that the legal process will still take a very long time. Over a year of waiting and waiting. Disgusting of the company to extend the process.” 

Orlando, who had worked for almost 12 years at Electrolux, was offered approximately SEK 37,000 when he was fired. He did not accept this. On April 5 this year, however, he signed a ”voluntary termination” and received approximately SEK 57,000. 

”They gave me almost only half what I should have been payed. I should have received 268,000 pesos (about 113,000 kronor).” 

Emiliano, who is still running a lawsuit against Electrolux and who had worked for the company for almost 15 years, received an even lower bid. He was offered approximately SEK 21,000 when he was fired and approximately SEK 37,000 later during the settlement. This shows that Electrolux does not offer all workers compensation according to the same norm. 

Given that Electrolux has carried out a background investigation into the events in April last year, there is no reason to make the legal process difficult. It should be clear that when the workers protested, there were almost no protective measures at all. It was also known that the infection was ongoing in the company. Even though only a few workers were heard in the investigation, their testimonies are important. 

Therefore, Electrolux must publish the background investigation of the dismissals and the events leading up to them. 

Electrolux has claimed that they had a permit allowing the manufacturing of refrigerators as ”essentials” and thus to be exempt from the closure of all operations during the health emergency. How is that possible? Furthermore, Electrolux also manufactures freezers, dryers and washing machines in Mexico. In any case, Electrolux was not allowed to continue operations when the workers protested. After a shutdown from April 20, Electrolux started running at full speed again on the first of June last year, when the ”new normality” replaced the health emergency. This despite the fact that Ciudad Juárez has been placed under the second highest corona warning – ”level orange” – during certain periods. 

In a country like Mexico, the suspicion of corruption cannot be ruled out. 

Therefore, Electrolux should present the permit they claim to have in order for their business to be considered essential and explain what the permit includes as well as the motivations for this assessment from the company and the authorities. 

An employment law process in Mexico is both a complicated and lengthy story and takes an average of four years. The employers’ tactic is to starve the workers to submission and make them accept a settlement that is lower than what they are entitled to. Unfortunately, Electrolux has chosen to follow that tactic. 

The fact that Electrolux admitted wrongdoings at the time of the dismissals and that financial compensations were to be offered, was a union success. The collaboration between social activists in Sweden, Electrolux workers in Mexico and the trade union Unionen and IndustriAll paved the way for that. 

But it is both sad and shameful that Electrolux, with its reported high profits and its fine code of conduct available in 24 languages, does not compensate all the dismissed workers for an unfounded dismissal. They have expressed that they intended to ”fully and finally resolve any disputes related to the termination”. Dismissing workers during the health emergency was furthermore a crime in itself. 

Therefore, we demand that Electrolux offer all workers what they are entitled to in severance pay and do not extend the legal process with tricks and dodges.

Tony Karlsson, social activist, who is in contact with the dismissed workers and has been in Ciudad Juárez.
Edmé Domínguez, Mexican resident in Sweden, associate professor at the University of Gothenburg with a focus on Latin American studies who investigates the situation of women at Electrolux in Mexico. 

Electrolux in Mexico

A maquiladora is a largely duty- and tariff free factory that assembles imported components into finished products for export. 

Approximately 3 million people are employed in the maquiladora industry in Mexico, of which around 300 000 in Ciudad Juarez. 

Around 5 000 people work in three shifts around the clock at Electrolux in Ciudad Juarez, with an entry wage of 220 Mexican pesos (around 94 SEK). As with other maquiladoras, a large part of the work force is comprised of women.

Together with the Swedish unions, IndustriAll GU has signed a global frame agreement with Electrolux linked to its Code of Conduct, in order to ensure that workers rights are respected globally.

As for maquiladoras in general, there is no real workers union at Electrolux in Ciudad Juarez. An attempt to found a union at Electrolux in 2008 led to the dismissal of the workers who had been at the forefront of that endeavour.

Visita a Electrolux en México

Tony Karlsson informa desde la Ciudad Maquiladora de Ciudad Juárez en México
– Un año después de que un centenar de trabajadores de Electrolux fueran despedidos

Traducido al español por Alely. El artículo fué originalmente publicado en el periódico semanal sueco Internationalen 16/2021, Besök på Electrolux i Mexiko, 23 de abril 2021.

El martes de la semana pasada, se cumplió exactamente un año de que Electrolux en México despidiera a un centenar (99 según la empresa) de trabajadores en Ciudad Juárez que exigieron medidas de protección contra el covid-19. En el aniversario, fuí con el activista y periodista mexicano Cayetano Lucero de Vigilia Sonora, y la  intérprete de sueco-español Alely a las instalaciones de Electrolux en Ciudad Juárez para entrevistar a dos de los trabajadores despedidos con los nombres ficticios ”Emiliano” y ”Jorge”. Quienes habían trabajado para la empresa alrededor de 15 años.

Los días previos a la semana santa del año pasado, los trabajadores protestaron y buscaron diálogo con la empresa con demandas de medidas de protección y cierre de la fábrica.

Cuando se supo que la infección de corona virus habia ya empezado en la fábrica.

– Pero no hubo cubrebocas, gel desinfectante para las manos, ni ninguna otra medida de protección, dice Jorge, y continúa: el lema de la empresa es ‘la seguridad es lo primero’. Pero no lo creo.

El 13 de abril del año pasado, el primer día hábil después de una de Semana Santa ampliada negociada, los trabajadores esperaban una respuesta a las demandas. Pero la empresa le tendió una trampa, dice Jorge:

– Los supervisores se pararon en el pasillo de la entrada como guardias . Lo único que dijeron fue que nos iban a hablar.

En la oficina de personal, los trabajadores que protestaron se enfrentaron a un ultimátum, firmar la renuncia voluntaria y recibir una indemnización ilegalmente baja o simplemente irse. La mayoría de las personas firmaron para obtener algo, sabiendo que una demanda contra la empresa sería complicada y requeriría mucho tiempo.

Jorge y Emiliano pertenecen al grupo de las 32 personas que no firmaron durante la renuncia voluntario y posteriormente iniciaron una demanda contra la empresa en el junta de conciliación y arbitraje. Pero cada vez más personas han aceptado lo que la empresa les ha ofrecido en compensación, debido a una difícil situación financiera. Despues de que me fui de Juárez, me llegó un mensaje de uno de los trabajadores despedidos que recientemente ”se rindió”.

”Oh no, yo también tuve que aceptar lo poco que me dieron porque tuve una emergencia y parece que el proceso legal aún llevará mucho tiempo. Más de un año esperando y esperando. Es injusto que la empresa alargue el proceso .”

En la actualidad, solo quedan seis trabajadores, entre ellos Emiliano y Jorge, que exigen una indemnización completa por despido injustificado, que incluye los salarios caídos desde el despido.  Ellos también se encuentran en una situación económica difícil. Por eso, piden apoyo para presionar a Electrolux para que pague lo que les corresponde, y no continúe con la tácticas de hambre. Estas demandas fueron hechas a Electrolux durante una reunión a la que yo mismo fui invitado por la empresa a asistir junto con representantes sindicales el martes por la mañana de la semana pasada. Los representantes de la empresa de Suecia escucharon y prometieron investigar el asunto.

Los requisitos adicionales que se deben imponer a Electrolux son que muestren que el permiso que afirma haber recibido para que la fabricación de refrigeradores y congeladores, lavadoras y secadoras fuera considerado como una actividad  esencial y que estuvieran exentos del cierre inmediato de todas las actividades.

Esto ha sucedido

El 30 de marzo de 2020 se declaró una emergencia sanitaria nacional en México.

El 13 de abril de 2020, alrededor de un centenar de trabajadores fueron despedidos.

El 20 de abril de 2020, después de que dos trabajadores murieran de covid-19, Electrolux decidió cerrar la planta.

Después de que la radio estatal sueca (Sveriges Radio) anunciara el 6 de mayo del año pasado (en dos transmisiones) que los trabajadores habían sido despedidos de Electrolux en México, la empresa inició una investigación interna en colaboración con el sindicato del grupo empresarial y con investigadores externos.

El 12 de noviembre de 2020, Electrolux presentó los resultados de la investigación en un comunicado de prensa:
”La empresa reconoce que los eventos escalaron de manera desafortunada. Por lo tanto, la empresa buscará abrir el diálogo con los exempleados de forma individual para resolver total y definitivamente cualquier disputa relacionada con los despidos”.

Este mensaje fue bien recibido por el sindicato Unionen Nacional y el sindicato Unionen en Electrolux en Suecia, quienes anunciaron que continúan el diálogo con Electrolux. El sindicato mundial IndustriAll GU, del que forman parte los sindicatos suecos, enfatizó que ”Los trabajadores despedidos deben ser debidamente indemnizados y deben tener el derecho a ser representados si así lo eligen”.

Justo antes de la Navidad el año pasado, Electrolux comenzó a contactar a los trabajadores despedidos para ofrecerles una compensación económica.  En la actualidad, todas las personas con las que la empresa ha logrado ponerse en contacto han recibido una oferta. Aquellos que ya en el momento del despido firmaron la renuncia voluntaria no pudieron hacer más que agradecer y recibir una cantidad adicional, en algunos casos aproximadamente la misma cantidad que recibieron cuando fueron despedidos.

Leer más en la página de Facebook
”Stöd de sparkade Maquiladora-arbetarna på Electrolux i Mexiko”
(Apoye a los trabajadores maquiladoras en Electrolux de México)
https://www.facebook.com/MaquiladoraarbetareElectroluxMexiko

Enlaces

IndustriAll GU ”Linked to the Electrolux Code of Conduct, the GFA references all the ILO core labour standards including Convention 87 on freedom of association and Convention 98 on the right to bargain collectively.”
http://www.industriall-union.org/electrolux

Electrolux Code of Conduct
https://www.electroluxgroup.com/en/code-of-conduct-25776/

Petición: ”Justicia para los trabajadores despedidos en Electrolux Mexico”
https://www.change.org/p/electrolux-justicia-para-los-trabajadores-despedidos-en-electrolux-mexico

Pie de Página, 24 de abril 2020, ”Maquiladora detuvo labores después de la muerte de dos trabajadoras por covid-19:
https://piedepagina.mx/solo-tras-la-muerte-de-dos-trabajadoras-por-covid-19-la-empresa-electrolux-cerro/

Netnoticias, 25 de abril 2020, ”Brote de Covid-19 en Electrolux deja dos trabajadoras muertas”
https://netnoticias.mx/juarez/brote-de-covid-19-en-electrolux-deja-dos-trabajadoras-muertas/

Sveriges Radio, 6 de mayo 2020, ”Klagade på coronaskydd – ska ha fått sparken”
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7467037

Sveriges Radio, 6 de mayo 2020, ”Anställda på Electrolux avskedade efter protest mot brist på skyddsutrustning”
https://sverigesradio.se/artikel/7466966

Kollega, el periódico de los miembros del sindicato Unionen, 12 de mayo 2020, ”Electrolux utreder varför 70 fick sluta efter coronaprotest”
https://www.kollega.se/electrolux-utreder-varfor-70-fick-sluta-efter-coronaprotest

Pie de Página, el 22 de julio 2020, ”Auditan empresa que despidió a trabajadores por solicitar protección ante covid”
https://piedepagina.mx/auditan-empresa-que-despidio-a-trabajadores-por-solicitar-proteccion-ante-covid/

Radio Educación, el 9 de agosto 2020, ”Electrolux: Violaciones a los derechos laborales”
https://youtu.be/2AcZ7M-Yz8E

Dagens Arena, el 30 de agosto 2020, ”Electrolux måste ta ansvar för arbetarna i Mexiko”
https://www.dagensarena.se/opinion/electrolux-maste-ta-ansvar-arbetarna-mexiko/

Business & Human Rights Resource Centre, el 20 de octubre 2020, ”¿Economías de cuidado o de abuso? Conducta empresarial en México durante la pandemia de Covid-19”
https://www.business-humanrights.org/es/de-nosotros/informes/econom%C3%ADas-de-cuidado-o-de-abuso-conducta-empresarial-en-m%C3%A9xico-durante-la-pandemia-de-covid-19/

El Diario, 24 de octubre 2020, ”Brote en Electrolux; 42 infectados”
https://diario.mx/juarez/brote-en-electrolux-42-infectados-20201024-1722875.html

El Diario, 25 de octubre 2020, ”Deben las maquilas atender brotes: Salud”
https://diario.mx/juarez/deben-las-maquilas-atender-brotes-salud-20201024-1723160.html

La Verdad Juárez, 26 de octubre 2020, ”En emergencia por COVID, permiten más actividad en maquilas”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2020/10/26/en-emergencia-por-covid-permiten-mas-actividad-en-maquilas/

El diario de Juárez, 31 de octubre, ”Aumenta el número de fallecidos en Electrolux”
https://diario.mx/juarez/aumenta-el-numero-de-fallecidos-en-electrolux-20201030-1725460.html

El Diario de Juárez, 3 de noviembre 2020, ”Otros 26 positivos de Covid en Electrolux”
https://diario.mx/juarez/otros-26-positivos-de-covid-en-electrolux-20201103-1726589.html

Omnia, 5 de noviembre 2020, ”Pide Morena al gobernador suspenda actividad de maquilas”
http://www.omnia.com.mx/noticia/163435

Electrolux, 12 de noviembre 2020, ”Investigation of events at Electrolux operations in Mexico”
https://www.electroluxgroup.com/en/investigation-of-events-at-electrolux-operations-in-mexico-31886

La Verdad, 13 de noviembre 2020, ”Electrolux reconoce como ‘desafortunados’ los despidos por protesta ante COVID”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2020/11/13/electrolux-reconoce-como-desafortunados-los-despidos-de-trabajadores-por-protesta-ante-covid/

El Diario de Juárez, 17 de noviembre 2020, ”Reporta Electrolux 70 casos más de Covid”
https://diario.mx/juarez/reporta-electrolux-70–casos-mas-de-covid-20201117-1731756.html

Kollega, el periódico de los miembros del sindicato Unionen, 27 de noviembre 2020, ”Electrolux erkänner misstag vid protester i Mexiko”
https://www.kollega.se/electrolux-erkanner-misstag-vid-protester-i-mexiko

IndustriAll GU, 9 de diciembre 2020, ”Electrolux must compensate workers dismissed over Covid protests”
http://www.industriall-union.org/electrolux-must-compensate-workers-dismissed-over-covid-protests

La Verdad, 19 de enero 2021, ”Maquilas: las víctimas de la producción”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2021/01/19/maquilas-las-victimas-de-la-produccion/
https://www.eluniversal.com.mx/estados/sin-ser-esencial-compania-de-cd-juarez-opero-sin-cuidados-9-han-muerto
https://contralacorrupcion.mx/morir-en-la-linea-de-produccion-los-contagios-de-la-maquiladora-de-ciudad-juarez/

Rapport från Ciudad Juárez  – Ett år efter att ett Electrolux sparkade ett hundratal arbetare

I tisdags förra veckan var det exakt ett år sedan Electrolux i Mexiko avskedade ett hundratal arbetare i Ciudad Juárez som krävde skyddsåtgärder mot covid-19.

Den 13 april, på årsdagen, då arbetarna blev sparkade begav sig undertecknad (Tony Karlsson) tillsammans med den mexikanska aktivisten och journalisten Cayetano Lucero till Electrolux anläggningar i Ciudad Juárez för att intervjua två av de sex avskedade arbetarna som ännu inte fått någon som helst ekonomisk kompensation av företaget för den oberättigade uppsägningen. De kräver fortfarande fullt avgångsvederlag för oberättigad uppsägning, vilket inkluderar förlorade löner sedan uppsägningen, vilket i nuläget är 12 månadslöner.

Tidigare på morgonen den 13 april blev undertecknad inbjuden av Electrolux att delta på ett uppföljningsmöte tillsammans med fackföreningsreresentanter för Unionen på Electrolux och nationellt i Sverige och internationellt genom IndustriALL GU på Electrolux om situationen på anläggningarna i Ciudad Juárez. Situation för de 6 arbetarna som fortfarande befinner sig i process mot företaget tog upp en stor del av mötestiden. Företagsrepresentanterna lyssnade och lovade att undersöka saken.

Undertecknad och Cayetano Lucero tillbringade fem dagar i Ciudad där vi hade möjlighet att samtala med och intervjua de sparkade arbetarna.

Bakgrund

Den 13 april förra året, dagen då arbetarna förväntade sig ett svar på kraven om skyddsåtgärder och att fabriken skulle stängas ner enligt det deklarerade hälsonödläget blev de arbetare som protesterat och sökt dialog med företaget istället inkallade in i grupper till personalkontoret för att ställas inför ett ultimatum, på ett mycket bryskt sätt, att utan betänketid och möjlighet att rådfråga någon fick de välja mellan att skriva under en frivillig uppsägning för att få ett lagvidrigt lågt avgångsvederlag eller bara gå därifrån tomhänta. De flesta av det hundratalet avskedade arbetarna skrev under för att inte riskera att gå helt tomhänta därifrån och med vetskap om att en juridisk process är mycket komplicerad och tidskrävande. Men drygt ett 30-tal arbetare skrev inte under den frivilliga uppsägning och inledde istället en process mot företaget i förliknings- och skiljenämnden.

En vecka senare, efter att två arbetare hade dött av covid-19 stängdes Electrolux anläggningar dock ner.

Efter att Sveriges Radio den 6 maj förra året uppmärksammade att arbetare hade avskedats på Electrolux i Mexiko startade företaget en intern utredning i samarbete med fackföreningen i företagsgruppen och med externa utredare.

Sju månader efter att arbetarna avskedades presenterade Electrolux resultatet av utredningen. I ett pressmeddelande erkände de ”att händelserna eskalerade på ett olyckligt sätt” och att företaget ”därför inlett dialoger med de tidigare anställda på individuell basis i ett försök att fullständigt och slutligen lösa eventuella tvister relaterade till uppsägningen”. Vidare meddelade Electrolux att de kommer ”att granska befintliga policyer, rutiner och utbildningsprogram för att säkerställa att arbetsplatsdirektivet kan följas även i mycket utmanande situationer”.
Detta besked välkomnades av Unionen och Unionenklubben på Electrolux i Sverige som meddelade att de fortsätter dialogen med Electrolux. Den världsomspännande globala fackföreningen IndustriAll GU som de svenska fackliga organisationerna är en del av poängterade att ”de avskedade arbetarna måste få vederbörlig kompensation och ha rätt att vara representerade om de så väljer” samtidigt som de refererade till det globala ramavtalet som Electrolux har tecknat med de svenska fackföreningarna och IndustriALL som tillhandahåller ett ramverk för att respektera arbetstagarnas rättigheter över hela världen.

Strax före jul började Electrolux ta kontakt med de avskedade arbetarna en och en i taget för att erbjuda dem en ekonomisk kompensation. I dagsläget har alla som företaget har lyckats få kontakt med fått ett erbjudande om kompensation. Sex arbetare arbetare har dock sagt nej till det som Electrolux har erbjudit dem.

De sex arbetarna som ännu inte har fått ekonomisk kompensation tillhör den skara på drygt 30 aebetare som inte undertecknade en frivillig uppsägning vid uppsägningstillfället. De som redan vid uppsägningstillfället undertecknade en frivillig uppsägning kunde inte göra så mycket annat än att tacka och ta emot ytterligare ett belopp, i vissa fall ungefär dubbelt så mycket som de blev erbjudna när de sparkades. Men de som inte undertecknade en frivillig uppsägning och var i process mot företaget kunde välja mellan att acceptera erbjudandet eller fortsätta den juridiska processen. Med tiden har även fler och fler av dem tackat ja till den ekonomiska kompensation eftersom de befinner sig i en mycket besvärlig ekonomisk situation.

Ytterligare krav borde ställas på Electrolux

Det finns även flera obesvarade frågor. Enligt det deklarerade hälsonödläget den 30 mars i Mexiko skulle all icke samhällsnödvändig verksamhet stängas ner. Men Electrolux fortsatte att köra med full bemanning. Enligt Electrolux hade de lokala myndigheterna gett dem tillstånd. Hur är det möjligt att tillverkning av kyl- och frysskåp, tvättmaskiner och torktumlare kan betraktas som samhällsnödvändig? kravet som borde ställas på Electrolux är att de lägger upp pappren på bordet.
I den interna utredningen om bakgrunden till händelserna i april blev ett flertal företagsrepresentanter och avskedade arbetare intervjuade. Utredningen har inte publicerats offentligt. Inte ens fackföreningen har fått sett den. Kravet som borde ställas på Electrolux är att de offentliggör utredningen.

Läs mer (länkar)

Facebooksida ”Stöd de sparkade Maquiladora-arbetarna på Electrolux i Mexiko”
https://www.facebook.com/MaquiladoraarbetareElectroluxMexiko

Electrolux, ”Code of Conduct”, Länkar till pdf:er på olika språk
https://www.electroluxgroup.com/en/code-of-conduct-25776/

IndustriAll GU ”Linked to the Electrolux Code of Conduct, the GFA references all the ILO core labour standards including Convention 87 on freedom of association and Convention 98 on the right to bargain collectively.”
http://www.industriall-union.org/electrolux

Namninsamling av ”Solidaridad con Ayotzinapa-Suecia”, ”Rättvisa för de sparkade arbetarna på Electrolux i Mexiko”
”Justicia para los trabajadores despedidos en Electrolux Mexico”
https://www.change.org/p/electrolux-justicia-para-los-trabajadores-despedidos-en-electrolux-mexico

Pie de Página, 24 april 2020, ”Maquiladora detuvo labores después de la muerte de dos trabajadoras por covid-19:
https://piedepagina.mx/solo-tras-la-muerte-de-dos-trabajadoras-por-covid-19-la-empresa-electrolux-cerro/

Netnoticias, 25 april 2020, ”Brote de Covid-19 en Electrolux deja dos trabajadoras muertas”
https://netnoticias.mx/juarez/brote-de-covid-19-en-electrolux-deja-dos-trabajadoras-muertas/

Sveriges Radio, 6 maj 2020, ”Klagade på coronaskydd – ska ha fått sparken”
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7467037

Sveriges Radio, 6 maj 2020, ”Anställda på Electrolux avskedade efter protest mot brist på skyddsutrustning”
https://sverigesradio.se/artikel/7466966

Electrolux, 6 maj 2020, ”Fakta om nyhetsinslag gällande Electrolux verksamhet i Mexico”
https://www.electroluxgroup.com/sv/fakta-om-nyhetsinslag-gallande-electrolux-verksamhet-i-mexico-8906/

Arbetaren, 6 maj 2020, ”Electrolux sparkade anställda som protesterade mot brist på skyddsutrustning”
https://www.arbetaren.se/2020/05/06/electrolux-sparkade-anstallda-som-protesterade-mot-brist-pa-skyddsutrustning/

Fackföreningen Unionens medlemstidning Kollega, 12 maj 2020, ”Electrolux utreder varför 70 fick sluta efter coronaprotest”
https://www.kollega.se/electrolux-utreder-varfor-70-fick-sluta-efter-coronaprotest

Blogginlägg, av Tony Karlsson, 14 maj 2020,
”Mexikanska Electrolux-arbetares röster”
https://371karlsson.wordpress.com/2020/05/14/mexikanskaelectroluxarbetaretalar/

Blogginlägg, av Tony Karlsson, 4 juni 2020, ”Rättvisa för de sparkade maquiladora-arbetarna på Electrolux i Mexiko”
https://371karlsson.wordpress.com/2020/06/04/soselectroluxmexico/

Pie de Página, 22 juli 2020, ”Auditan empresa que despidió a trabajadores por solicitar protección ante covid”
https://piedepagina.mx/auditan-empresa-que-despidio-a-trabajadores-por-solicitar-proteccion-ante-covid/

Veckotidningen Internationalen, vecka 24-25 2020, ”Mexiko: Krävde skydd – fick sparken”
https://www.facebook.com/MaquiladoraarbetareElectroluxMexiko/posts/136986654694467

Radio Educación, 9 augusti, ”Electrolux: Violaciones a los derechos laborales”
https://youtu.be/2AcZ7M-Yz8E

Veckotidningen Internationalen, 10 augusti 2020, ”Electrolux tvingar riskgrupper tillbaka till jobbet”
http://www.internationalen.se/2020/08/mexiko-electrolux-tvingar-riskgrupper-tillbaka-till-jobbet/

Veckotidningen Internationalen, 22 augusti 2020, ”Rättvisa för de sparkade arbetarna på Electrolux i Mexiko”
http://www.internationalen.se/2020/07/rattvisa-for-de-sparkade-arbetarna-pa-electrolux-i-mexiko/

Arbetet Global, 24 augusti, ”Tidnings­budets oväntade kamp för mexikanska arbetare”
https://arbetet.se/2020/08/24/tidningsbudets-ovantade-kamp-for-mexikanska-arbetare/

Dagens Arena, 30 augusti, ”Electrolux måste ta ansvar för arbetarna i Mexiko”
https://www.dagensarena.se/opinion/electrolux-maste-ta-ansvar-arbetarna-mexiko/

Veckotidningen Internationalen, ”Vet Electrolux i Sverige om vad som händer här?”, 10 oktober 2020
http://www.internationalen.se/2020/10/vet-electrolux-i-sverige-om-vad-som-hander-har/

Business & Human Rights Resource Centre, 20 oktober 2020, ”¿Economías de cuidado o de abuso? Conducta empresarial en México durante la pandemia de Covid-19”
https://www.business-humanrights.org/es/de-nosotros/informes/econom%C3%ADas-de-cuidado-o-de-abuso-conducta-empresarial-en-m%C3%A9xico-durante-la-pandemia-de-covid-19/

El Diario, 24 oktober, ”Brote en Electrolux; 42 infectados”
https://diario.mx/juarez/brote-en-electrolux-42-infectados-20201024-1722875.html

El Diario, 25 oktober 2020, ”Deben las maquilas atender brotes: Salud”
https://diario.mx/juarez/deben-las-maquilas-atender-brotes-salud-20201024-1723160.html

La Verdad Juárez, 26 oktober 2020, ”En emergencia por COVID, permiten más actividad en maquilas”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2020/10/26/en-emergencia-por-covid-permiten-mas-actividad-en-maquilas/

El diario de Juárez, 31 oktober, ”Aumenta el número de fallecidos en Electrolux”
https://diario.mx/juarez/aumenta-el-numero-de-fallecidos-en-electrolux-20201030-1725460.html

Veckotidningen Internationalen, vecka 45, 2020, ”Dags att lägga korten på bordet, Electrolux!”
https://www.facebook.com/MaquiladoraarbetareElectroluxMexiko/posts/176022247457574

El Diario de Juárez, 3 november 2020, ”Otros 26 positivos de Covid en Electrolux”
https://diario.mx/juarez/otros-26-positivos-de-covid-en-electrolux-20201103-1726589.html
Omnia, 5 november 2020, ”Pide Morena al gobernador suspenda actividad de maquilas”
http://www.omnia.com.mx/noticia/163435

Electrolux, 12 november 2020, ”Investigation of events at Electrolux operations in Mexico”
https://www.electroluxgroup.com/en/investigation-of-events-at-electrolux-operations-in-mexico-31886

La Verdad, 13 november 2020, ”Electrolux reconoce como ‘desafortunados’ los despidos por protesta ante COVID”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2020/11/13/electrolux-reconoce-como-desafortunados-los-despidos-de-trabajadores-por-protesta-ante-covid/

Arbetet Global, 13 november 2020, ”Electrolux och pandemin – därför rasar anställda i Mexiko”
https://arbetet.se/2020/11/13/electrolux-och-pandemin-darfor-rasar-anstallda-i-mexiko/

Veckotidningen Internationalen, vecka 47 2020, ”Avskedade Electroluxarbetare kan få avgångsvederlag”
https://www.facebook.com/MaquiladoraarbetareElectroluxMexiko/posts/180679613658504/

El Diario de Juárez, 17 november 2020, ”Reporta Electrolux 70 casos más de Covid”
https://diario.mx/juarez/reporta-electrolux-70–casos-mas-de-covid-20201117-1731756.html

Blogginlägg av Tony Karlsson, 18 november 2020, ”Avgångsvederlag till avskedade Electroluxarbetare i Mexiko?”
https://371karlsson.wordpress.com/2020/11/18/electrolux-mexiko-utredning/

Fackföreningen Unionens medlemstidning Kollega, 27 november 2020, ”Electrolux erkänner misstag vid protester i Mexiko”
https://www.kollega.se/electrolux-erkanner-misstag-vid-protester-i-mexiko

Föreningen för Utvecklingsfrågor, 8 december 2020, ”Maquilapolis, den rätta vägen mot utveckling i en globaliserad värld?”
https://fuf.se/magasin/maquilapolis-den-ratta-vagen/

IndustriAll GU, 9 december 2020, ”Electrolux must compensate workers dismissed over Covid protests”
http://www.industriall-union.org/electrolux-must-compensate-workers-dismissed-over-covid-protests

Arbetaren, 11 december 2020, ”Electrolux erkänner fel när 99 personer avskedades efter protester”
https://www.arbetaren.se/2020/12/11/electrolux-erkanner-fel-nar-99-personer-avskedades-efter-protester/

La Verdad, 19 januari 2021, ”Maquilas: las víctimas de la producción”
https://laverdadjuarez.com/index.php/2021/01/19/maquilas-las-victimas-de-la-produccion/
Samma artikel publicerad i flera andra tidningar:
https://www.eluniversal.com.mx/estados/sin-ser-esencial-compania-de-cd-juarez-opero-sin-cuidados-9-han-muerto
https://contralacorrupcion.mx/morir-en-la-linea-de-produccion-los-contagios-de-la-maquiladora-de-ciudad-juarez/

Transportarbetaren, 30 januari 2020, ”Tony förverkligar drömmen om Mexiko”
https://www.transportarbetaren.se/tony-forverkligar-drommen-om-mexiko/

Fackföreningen Unionens medlemstidning Kollega, sidan 12-13, 25 februari 2021, ”Protester i Mexiko, Electrolux erkänner misstag” och ”Kylskåpstillverkning samhällsviktig”
http://www.e-magin.se/paper/1jr4qg57/paper/1